Svensk politik

De här texterna behandlar svensk politik och dess utveckling.

"Offentlighetsprincipen regleras i tryckfrihetsförordningen, där det är tydligt att privata organisationer inte är myndigheter. Ändå arbetar regeringen nu för att utsträcka offentlighetsprincipen till fristående skolor. Det är en ambition med mycket långtgående konsekvenser och risker." Det skrev Hans Bergström i den här texten för Smedjan i november 2024.

Från förlagets beskrivning: "Att följa Hans Bergströms tankar under femtio år är en unik upplevelse. Han kan se tillbaka på en karriär på högsta nivå inom akademin, politiken, företagande och publicistik. Hans Bergström. Texter i urval är sålunda en exposé över den moderna, svenska samhällsdebatten, men också en lärdomsdiger resa med en person som alltid för samtalet ett steg längre än väntat."

 

Ur Lena Andersssons förord: "När jag nu läser och läser om hans texter slås jag av uppriktigheten, konsekvensen och klarsynen. Han skär som en kniv genom motståndet. Skummar av återhållen vrede över införståddhet och tankelättja. Gör processen kort med journalistkårens oreflekterade perspektiv och barnsliga premisser, ur vilka deras letande efter drabbade följer. I en tid då kritik mot media i vådlig enfald har kommit att betraktas som fientlighet mot samhällets demokratiska fundament, erinrar Hans Bergströms texter om att analytisk självkritik bör vara en integrerad del av det journalistiska uppdraget."

Regeringens direktiv till friskoleutredningen är ett intellektuellt och politiskt haveri. Inte bara skulle förslagen om de genomfördes göra det så gott som omöjligt att driva vidare dagens skolor. Liberalernas partiledning har dessutom omfamnat en socialistisk föreställningsvärld där vinstintresset ses som något i grunden ont, skriver Hans Bergström.

Vänstern använder mindre brister i friskolesystemet för att försöka återmonopolisera skolväsendet. Men friskolereformen är ett av de mest framgångsrika initiativ en borgerlig regering tagit, och borgerliga politiker och ungdomsförbund borde försvara dess grunddesign, skrev Hans Bergström i denna essä för Smedjan 20 juni 2023.

(Debattartikel i Dagens Industri, 10 juli 2023.) Det finns en föreställning i den rättrådiga debatten och nyhetsbilden att det goda statsrådet är en person totalt avskild från kontaktytor. Han eller hon sitter där och tar upplysta beslut, i oväld. Allt annat är korrupt, skriver docenten och debattören Hans Bergström.

I en debattreplik 15 sep 2022, några dagar efter riksdagsvalet 2022, skrev Hans Bergström om hur Lärarförbunden vill förbjuda huvudmännen för skolor där åtta av tio friskoleelever går, alla som drivs i den beprövade formen aktiebolag. De empiriska beläggen för att förbudet skulle leda till en bättre skola är selektivt sökta för att stödja en redan intagen ståndpunkt, skrev Hans.

En regering måste göra vad den måste, innan den kan göra vad den vill. Om en kris slår till för landet, hjälper det inte mycket att svara att man är i färd med att genomföra partiprogrammen. Verkligheten måste hanteras, och på detta döms en regering, mer än på något annat, skrev Hans Bergström i den här debattartikeln från 7 oktober 2022, några veckor efter valet 2022.

Article published on 17 April 2020 on global opinion site Project Syndicate. From the article's opening paragraph: "As the coronavirus pandemic has swept the planet, Sweden has stood out among Western democracies by pursuing a "low-scale" lockdown. Whether this approach speaks to a unique strength of Swedish society, as opposed to bad judgment, can be determined by comparing Sweden's COVID-19 rate with its neighbors'."

Karlstad Universitet utgav 2017 en ”festskrift” med anledning av att det var 50 år sedan ursprunget i form av en universitetsfilial till Göteborgs universitet. Hans Bergström var en av pionjäreleverna. Essän som han skrev för boken påminner om tiden och tidsstämningen, som föregick det beramade 1968. Det ger en levande bild från en ungdomsgeneration som gjorde uppror mot auktoriteter, men där en del också har förvandlats till mytbildning i efterhand. (Essä ur minnesboken "Universitetsfillialen i Karlstad 1967-1977", utgiven 2017 av Karlstads universitet.)

I denna text, från en antologi från 2014 om behovet av och kraven på en ny stor skattereform i Sverige, liknande den från 1989/90, argumenterar Hans Bergström mot kravet att den ska vara ”fördelningsneutral”. Huvudsyftet med en skattereform är att påverka beteenden i en riktning som är gynnsam för ekonomin långsiktigt. Då bör man titta mer på effekterna av en lyckad reform om 5-10 år än på dess statiska följder i dag. Förändringar som stärker konkurrenskraft och tillväxt blir på sikt också gynnsamma för statens möjligheter att finansiera offentliga utgifter som skola, vård och socialförsäkring. Denna utgiftssida kan vara mer väsentlig för jämlikheten än den progressiva beskattningen. (Essä ur boken "En skattereform för 2000-talet, elva röster om hur Sverige får ett bättre skattesystem", red Mats Bergstrand.)

Detta är manuset till en föreläsning om de svenska reformerna för att bryta offentliga monopol och ge människor egenmakt över viktiga aspekter av sitt liv, som vård och skola. Hans Bergström var inbjuden att hålla den vid ett arrangemang på Bertil Ohlin-institutet 2013. Föreläsningen trycktes sedan. Den visar skälen för egenmakt och för att möjliggöra entreprenörskap även på områden som domineras av professionella kvinnor. Den går också igenom vänsterns ideologiska argument mot valfrihet och företagande och manar till en liberal offensiv tlll försvar för egenmakten.

I en bok från 2012 om svensk forskning, bidrar Hans Bergström med en essä om varför de politiska aktörerna inte tycks se satsning på forskning och innovation som en vinnande fråga inför val. Han visar att det delvis beror på att de underskattar väljarna, tror att de är betydligt mer inriktade på en snäv bevakning av den egna plånboken än de faktiskt är. På valdagen är de flesta väljare intresserade av en stor berättelse om landets framtid. Essän ger också ett reformprogram för regeringskansliet, så att det blir bättre på att hävda de stora framtidsfrågorna. (Essä ur "Med Sverige på läktaren", 2012, red Mats Bergstrand)

Tjugo år efter kommunaliseringen av den svenska skolan tog Lärarnas Riksförbund initiativ till en bok om vad förändringen lett till, och om det var dags att åter förstatliga skolan. I sitt bidrag drev Hans Bergström linjen att frågan var fel ställd. Det hade redan skett ett stort ”funktionsförstatligande”, motiverat delvis av en växande sektor av friskolor. Denna gav staten legitimitet för att skärpa regelverket och sin tillsyn av alla skolor, även de kommunala. Den relevanta frågan är inte längre ”statlig eller kommunal”, utan balansen mellan nationell reglering och huvudmäns självständiga ansvar att driva skolor. (Essä ur boken "Kommunaliseringen av skolan - vem vann egentligen?", 2011, Ekerlids förlag)

“Images of Sweden” var temat för Engelsbergskonferensen 2011, arrangerad av Johnson-stiftelsen. Presentationerna från konferensen samlades sedan i en bok med samma titel. Hans Bergström var inbjuden att ge sitt perspektiv, som publicist och statsvetare men också som svensk-amerikan. Han uttryckte stolthet, boende i USA, över det moderna Sveriges innovativa reformer, som friskolesystemet och pensionsreformen. Han iakttog att grundläggande drag hos det svenska samhället undergick stora förändringar, däribland den relativt homogena nationalstatens förändring med invandringen samt det socialdemokratiska partiets nedgång. (Essä från boken "Images of Sweden", 2011, red Kurt Almqvist och Alexander Linklater.)

Regeringen förväntas leda landet, med blicken riktad mot de stora strategiska frågorna för en god framtid. Boken analyserar hur regeringskansliet fungerar för denna uppgift. Den visar att det svenska regeringskansliet har betydande brister ifråga om ”mottagningskapacitet”, dvs förmåga att intelligent hantera viktiga analyser från myndigheter och andra. Politisk logik och grundläggande paradigm är dock ännu viktigare för att tränga undan sådant som villkoren för innovation och tillväxt från den centrala dagordningen.

Försäkringskassan tog 2006 initiativ till att låta ett antal forskare och samhällsdebattörer reflektera kring faktorer som kunde väntas påverka Försäkringskassans arbete på medellång sikt. Hans Bergström bidrog med den här uppsatsen, där han fokuserade på faktorer av mer beständigt slag, som demografi och värderingsförskjutningar mellan generationer. En viktig iattagelse var att ”ansvarstiden” reducerats i människors liv, genom en kraftigt förlängd ungdomstid samt en lång ”frihetstid” bland yngre äldre. Uppsatsen kom senare att ingå, under rubriken ”Rekordgenerationens frihetstid”, i en rapport utgiven av Försäkringskassan (2009:11).

Föreläsning: Overview of Swedish Politics

1999

The Rippon Educational Fund Conference (50-tal amerikanska kongressmän med flera), Stockholm, augusti 1999.

Antologin "Globalisering, ideologi och nationell politik" från 1999 byggde på ett symposium som ordnades av Riksbankens Jubileumsfond 1999, med anledning av 100 år sedan Bertil Ohlins födelse. Hans Bergström skrev en essä för antologin, där han ger en statsvetenskaplig analys av uppgiften för partier i opposition. I det svenska partisystemet finns en spänning mellan löpande förhandlingar för resultat och behovet av växling vid makten. Uppsatsen förutspår att Socialdemokraterna går mot samma dilemman som de borgerliga länge levt med. Den framhåller att oppositionsledaren har stor betydelse för vilka frågor som hamnar i centrum liksom för kvaliten på den politiska debatten. (Essä ur boken "Globalisering, ideologi och nationell politik - 11 texter kring Bertil Ohlin och socialliberalismen", 1999, Gidlunds förlag)

Föreläsning: The political situation in Sweden

1998

Föreläsning på "Pensions 2000", konferens för amerikanska försäkringsbolag, Stockholm, september 1998.

Föreläsning: Social Democracy - where is it heading?

1998

Föredrag vid The Trilateral Commissions europeiska möte, december 1998.

Sverige blev medlem i Europeiska Unionen den 1 januari 1995. En av de första stora frågorna därefter blev om Sverige också skulle byta valuta, till den Euro som skulle införas den 1 januari 1999. Nationalekonomen Lars Calmfors utredde frågan 1996 och rekommenderade ”vänta och se”. Inom DN:s ledarredaktion fanns de som ville förorda ett snabbt och starkt ja till att avskaffa den svenska kronan. Hans Bergström var tveksam. Som chefredaktör utvecklade han en försiktig argumentering i en serie linjeledare, som sedan samlades i ett särtryck - som nu finns här för läsning.

Föreläsning: The Welfare State in Transition

1996

Föreläsning vid spansk-svenskt seminarium på svenska ambassaden om politikens sätt att hantera utmaningarna för europeiska välfärdssystem. Madrid, juni 1996.

Föreläsning: Svensk politisk historia och politiska institutioner.

1995

Tvådagars-föreläsning vid Nordiskt journalistcenter i Århus, varje år 1990-95.

Med bakgrund från sin avhandling “Rivstart” (1987) behandlar Hans Bergström situationen vid tillkomsten av regeringen Bildt 1991, i denna vänbok till professor Olof Ruin. Essän ger framförallt en statsvetenskaplig analys av villkoren för en koalitionsregering i minoritet. Det är en svår typ av regering, som tvingas förhandla i två led, först mellan regeringspartierna, sedan med andra för att få igenom sina förslag. Men det är numera en vanlig typ av regering i Sverige, både när den leds från vänster och från höger.

Denna essä publicerades som en del av ett projekt inom Riksdagen rörande politik och etik. I debatten är det vanligt att ge moraliska omdömen om politiska förslag, och journalister älskar att kunna avslöja moraliska brister hos politiker som personer. Essän diskuterar en tredje fråga: vad är ett etiskt beteende i den politiska processen. Startpunkten är att ord ska ha sin grund i äkta övertygelser samt att handling ska vara i linje med vad som sagts. Men essän visar att politiken är mer komplex än så. Och kan lögn försvaras i något sammanhang?

Vid utgivningen av forskarantologin "Devalveringen 1982", som kom 1991, förestod ett regeringsskifte, där frågan ställdes huruvida man kunde vänta en ny devalvering av kronan. Hans Bergström bidrog med en genomgång av S-regeringens rekordstora devalvering 1982, ”the Big Bang” på hela 16 procent. Han diskuterar valutaförändringar som politiskt instrument, i relation till tidsfaserna hos ”den politiska marknaden”. Slutsatsen blev att ännu en devalvering var mindre sannolik, men att en förändring kunde tänkas i själva valutaregimen. Efter den europeiska valutaoron hösten 1992 släppte sedan Sverige sin länge etablerade fasta växelkurs. (Essä i boken "Devalveringen 1982 - rivstart eller snedtändning", 1991, SNS Förlag, red Lars Jonung.)

Denna statsvetenskapliga uppsats inledde en bok om svensk politik och samhällsmodell för en internationell läsekrets. Den utgavs mitt i ekonomiska krisår vid 1990-talets början. Hans Bergström tar sin utgångspunkt i att det svenska partisystemet länge haft särdrag: enkel höger/vänster-skala, frusen partistruktur, ett starkt dominerande parti, högt folkligt förtroende. Han visar att allt detta var under upplösning, med fler konfliktdimensioner, nya partier, en svagare socialdemokrati samt ökad rörlighet och misstro i väljarkåren. Sverige är på väg att bli som ett normalt västeuropeiskt land och inte längre något undantag. (lnledningsuppsats i boken "Understanding the Swedish Model", 1991; även tryckt i West European Politics, Vol 14, July 1991.)

Inför förhandlingarna om Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen samlade dåvarande vice statsministern Odd Engström en krets på Häringe slott av svenskar och företrädare för EU för att samtala om den europeiska demokratins frågor och problem. I sitt bidrag sökte Hans Bergström visa att ett EU som tillkommit för att förstärka politikens verkningskraft inför globala utmaningar tvärtom riskerar försvaga tilltron till det politiska systemet, om man inte begränsar dagordningen. Europa kommer fortsatt att behöva även nationell politik och intressanta dynamiska olikheter. (Text från boken "Ett samtal om Europa och vår politiska framtid", red Odd Engström.)

Val antas påverka politikens riktning och beslut i en demokrati. Men sambandet är inte enkelt. Verkligheten för en regering kan visa sig bli helt annorlunda än vad den tedde sig under en valrörelse. Koalitioner och förhandlingar tvingar också fram förändringar i förhållande till de program som ett parti presenterat i val. Dessa och andra legitima förskjutningar mellan val och handling behandlas särskilt i avsnittet ”En regerings mandat”. Tolkningen av folkets vilja i val behöver nyanseras och kompliceras.

Hans Bergströms doktorsavhandling från 1987 handlar om politikens tidsfaser: logiken före val kontra efter val, tidigt under en mandatperiod jämfört med senare. Tre tidsfaser analyseras: valkampanjen, övergången till att ta över makten samt de första månaderna för en ny regering. En central iakttagelse är att vad som krävs för att vinna val är distinkt åtskilt från kraven för en framgångsrik hantering av regeringsmakten. Den första tiden efter en valseger ger samtidigt ett färskt mandat för handling som politiker ofta är dåligt förberedda att utnyttja.

Dåvarande folkpartiledaren Bengt Westerberg arrangerade en serie av ”Tällberg-seminarier” för att fördjupa sitt och partiets tänkande i stora frågor. Vid ett sådant seminarium i november 1985 var Hans Bergström inbjuden att inleda ett pass om liberal människosyn. Han förberedde framträdandet genom att skriva ner sina tankar i form av en essä, som sedan utgavs av Bertil Ohlin-institutet. Essän har fått spridning och läsning som en betydelsefull grundtext för svensk liberalism.

Riksdagsvalet 1973 resulterade i dött lopp mellan de politiska blocken, 175-175, och vad som kom att benämnas ”lotteririksdagen”. Samtidigt skapade Opec I hög inflation som förebådade ekonomisk kris. I detta läge träffades ”Haga-överenskommelsen” mellan S-regeringen och Folkpartiet. Uppsatsen i denna vänbok från 1984 till Fp-ledaren Gunnar Helén går igenom felbeskrivningar kring uppgörelsen, däribland rörande löntagarfondsutredningen. M-ledaren Gösta Bohman berömde att utredningen tillsattes, mot bakgrund av att borgerliga partier länge pläderat för system för ”andel i vinst”.

Det finns en stark tendens i den politiska debatten i Sverige att klä alla frågor i fördelningstermer, konstaterar Hans Bergström i denna essä från 1982, då underskott i offentliga finanser dominerade bilden. Men ofta beror argumenteringen mer på politiska behov än saklig grund. De frågor som är viktigast för jämlikhet är andra än de vänstern mest talar om: arbete via ett starkt näringsliv, en krävande skola för alla, ökade resurser till åldringsvården. ”Jämlikhet” bör heller inte betyda likformighet, kan inte vara enda samhällsmål och är inte detsamma som ”rättvisa”. (Essä ur boken "Hur ojämlika är vi?", 1982, Ratio förlag)

Den antologi vilken den här essän ingick i utgavs 1982, under intryck av ett hotfullt Sovjet och ett djupfryst kallt krig. Hans Bergström skrev då att ingen enstaka förändring skulle betyda mer för frihet och fred än att ”bolsjevikerna tvingades lämna diktaturskapet över Sovjetunionen”. Essän diskuterar också, med referens till Bertil Ohlin, vad som händer om staten tar på sig alltför stora uppgifter. Följden blir överlastning, växande korruption, hårdare intressemotsättningar även via politiken och ett successivt sänkt förtroende för demokratin, när den inte förmår leverera eller ger sig in på områden där individerna vill bestämma själva. (Essä i boken "Demokratins villkor", 1982, Svensk tidskrift förlags ab.)

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.