Politiskt styre

"Medborgarna måste se att det finns en ordningsmakt som har mer makt över gatan än gängen och brottslingarna. Med en sådan närvaro och kompetens växer det fram ett förtroende för polisen som nu saknas," skrev Hans Bergström i den här debattartikeln, införd i Dagens Industri 30 mars 2023.

Från förlagets beskrivning: "Att följa Hans Bergströms tankar under femtio år är en unik upplevelse. Han kan se tillbaka på en karriär på högsta nivå inom akademin, politiken, företagande och publicistik. Hans Bergström. Texter i urval är sålunda en exposé över den moderna, svenska samhällsdebatten, men också en lärdomsdiger resa med en person som alltid för samtalet ett steg längre än väntat."

Ur Lena Andersssons förord: "När jag nu läser och läser om hans texter slås jag av uppriktigheten, konsekvensen och klarsynen. Han skär som en kniv genom motståndet. Skummar av återhållen vrede över införståddhet och tankelättja. Gör processen kort med journalistkårens oreflekterade perspektiv och barnsliga premisser, ur vilka deras letande efter drabbade följer. I en tid då kritik mot media i vådlig enfald har kommit att betraktas som fientlighet mot samhällets demokratiska fundament, erinrar Hans Bergströms texter om att analytisk självkritik bör vara en integrerad del av det journalistiska uppdraget."

Regeringens direktiv till friskoleutredningen är ett intellektuellt och politiskt haveri. Inte bara skulle förslagen om de genomfördes göra det så gott som omöjligt att driva vidare dagens skolor. Liberalernas partiledning har dessutom omfamnat en socialistisk föreställningsvärld där vinstintresset ses som något i grunden ont, skriver Hans Bergström.

(Debattartikel i Dagens Industri, 10 juli 2023.) Det finns en föreställning i den rättrådiga debatten och nyhetsbilden att det goda statsrådet är en person totalt avskild från kontaktytor. Han eller hon sitter där och tar upplysta beslut, i oväld. Allt annat är korrupt, skriver docenten och debattören Hans Bergström.

En av de största frågorna i svensk (!) samhällsdebatt under de senaste månaderna i år 2022 är avgörandet i Högsta Domstolen i USA kring frågan om abort. Hans Bergström fördjupar sig i frågans båda delar; synen på abort och synen på vilken nivå som är rätt för politiska beslut, och att politiska beslut faktiskt ska tas av politiker.

Olof Hallonstens bok är en insiktsfull påminnelse om att hänvisning till ”vetenskap” kan användas för andra syften än genuin strävan efter förståelse, skriver Hans Bergström i denna artikel från 2020. Klart är att politik och vetenskap styrs av skilda tankesätt

Man kan inte utgå ifrån att ”politik” och ”myndigheter” alltid är de goda krafter som framgångsrikt korrigerar marknaders girighet. Den offentliga makten utövas även den av människor med människors svagheter, däribland behov av grupptillhörighet i de kulturer där de verkar. Det är åter dags att avmystifiera de offentliga institutionerna för de företräder mer än ”allmänintresse” - skrev Hans Bergström i den här texten i tidningen Kvartal 2016.

I denna text, från en antologi från 2014 om behovet av och kraven på en ny stor skattereform i Sverige, liknande den från 1989/90, argumenterar Hans Bergström mot kravet att den ska vara ”fördelningsneutral”. Huvudsyftet med en skattereform är att påverka beteenden i en riktning som är gynnsam för ekonomin långsiktigt. Då bör man titta mer på effekterna av en lyckad reform om 5-10 år än på dess statiska följder i dag. Förändringar som stärker konkurrenskraft och tillväxt blir på sikt också gynnsamma för statens möjligheter att finansiera offentliga utgifter som skola, vård och socialförsäkring. Denna utgiftssida kan vara mer väsentlig för jämlikheten än den progressiva beskattningen. (Essä ur boken "En skattereform för 2000-talet, elva röster om hur Sverige får ett bättre skattesystem", red Mats Bergstrand.)

I en bok från 2012 om svensk forskning, bidrar Hans Bergström med en essä om varför de politiska aktörerna inte tycks se satsning på forskning och innovation som en vinnande fråga inför val. Han visar att det delvis beror på att de underskattar väljarna, tror att de är betydligt mer inriktade på en snäv bevakning av den egna plånboken än de faktiskt är. På valdagen är de flesta väljare intresserade av en stor berättelse om landets framtid. Essän ger också ett reformprogram för regeringskansliet, så att det blir bättre på att hävda de stora framtidsfrågorna. (Essä ur "Med Sverige på läktaren", 2012, red Mats Bergstrand)

John McCain var en legendarisk amerikansk senator från Arizona. Han var känd för sin självständighet och personliga integritet och ofta kallad ”maverick”. Han pläderade för en aktiv amerikansk utrikespolitik till försvar för frihet i världen. 2008 nominerades McCain oväntat till det republikanska partiets presidentkandidat, men besegrades av Barack Obama. Boken presenterar den i Sverige mindre kände McCain och ger samtidigt en insiktsfull analys av amerikansk politik.

Regeringen förväntas leda landet, med blicken riktad mot de stora strategiska frågorna för en god framtid. Boken analyserar hur regeringskansliet fungerar för denna uppgift. Den visar att det svenska regeringskansliet har betydande brister ifråga om ”mottagningskapacitet”, dvs förmåga att intelligent hantera viktiga analyser från myndigheter och andra. Politisk logik och grundläggande paradigm är dock ännu viktigare för att tränga undan sådant som villkoren för innovation och tillväxt från den centrala dagordningen.

Article published on 14 May 2004 on global opinion site Project Syndicate. From the article's opening paragraph: "uropeans are constantly reminded of all that is wrong with America. But perhaps Europeans should reverse the process: what do Americans think is wrong with Europe? "

Article published on 21 March 2001 on global opinion site Project Syndicate. From the article's opening paragraph: "'Thirteen Days,' a new film about the Cuban Missile Crisis, will soon be showing in many countries. Everyone should see it; not only for its dramatization of the past, but for insights into current events, especially the controversy surrounding America’s plans to establish National Missile Defense and the various regional disputes – India and Pakistan, Taiwan and China, North and South Korea – that may one day escalate into nuclear conflict."

Föreläsning vid European University lnstitute, Florens, April 2000.

Ledarartikel, under vinjetten "Söndagssignerat", i Dagens Nyheter 2020-04-16. Artikeln finns även i boken "Next Mission - Finn människans telefonnummer" (2000, Bokförlaget DN).

Ledarartikel, under vinjetten "Söndagssignerat", i Dagens Nyheter 2020-05-21. Artikeln finns även i boken "Next Mission - Finn människans telefonnummer" (2000, Bokförlaget DN).

Ledarartikel, under vinjetten "Söndagssignerat", i Dagens Nyheter 2020-06-30. Artikeln finns även i boken "Next Mission - Finn människans telefonnummer" (2000, Bokförlaget DN).

The Rippon Educational Fund Conference (50-tal amerikanska kongressmän med flera), Stockholm, augusti 1999.

Antologin "Globalisering, ideologi och nationell politik" från 1999 byggde på ett symposium som ordnades av Riksbankens Jubileumsfond 1999, med anledning av 100 år sedan Bertil Ohlins födelse. Hans Bergström skrev en essä för antologin, där han ger en statsvetenskaplig analys av uppgiften för partier i opposition. I det svenska partisystemet finns en spänning mellan löpande förhandlingar för resultat och behovet av växling vid makten. Uppsatsen förutspår att Socialdemokraterna går mot samma dilemman som de borgerliga länge levt med. Den framhåller att oppositionsledaren har stor betydelse för vilka frågor som hamnar i centrum liksom för kvaliten på den politiska debatten. (Essä ur boken "Globalisering, ideologi och nationell politik - 11 texter kring Bertil Ohlin och socialliberalismen", 1999, Gidlunds förlag)

Ledarartikel, under vinjetten "Söndagssignerat", i Dagens Nyheter 1999-06-04 . Artikeln finns även i boken "Next Mission - Finn människans telefonnummer" (2000, Bokförlaget DN).

Ledarartikel, under vinjetten "Söndagssignerat", i Dagens Nyheter 1999-08-01. Artikeln finns även i boken "Next Mission - Finn människans telefonnummer" (2000, Bokförlaget DN).

Ledarartikel, under vinjetten "Söndagssignerat", i Dagens Nyheter 1999-08-15. Artikeln finns även i boken "Next Mission - Finn människans telefonnummer" (2000, Bokförlaget DN).

Ledarartikel, under vinjetten "Söndagssignerat", i Dagens Nyheter 1999-05-30.

Ledarartikel, under vinjetten "Söndagssignerat", i Dagens Nyheter 1999-08-22.

Ledarartikel, under vinjetten "Söndagssignerat", i Dagens Nyheter 1999-10-24.

Föredrag vid The Trilateral Commissions europeiska möte, december 1998.

Anmälan av Lars Nords bok "Spelet om opinion", från Pressens tidning nr 13 1997.

Sverige blev medlem i Europeiska Unionen den 1 januari 1995. En av de första stora frågorna därefter blev om Sverige också skulle byta valuta, till den Euro som skulle införas den 1 januari 1999. Nationalekonomen Lars Calmfors utredde frågan 1996 och rekommenderade ”vänta och se”. Inom DN:s ledarredaktion fanns de som ville förorda ett snabbt och starkt ja till att avskaffa den svenska kronan. Hans Bergström var tveksam. Som chefredaktör utvecklade han en försiktig argumentering i en serie linjeledare, som sedan samlades i ett särtryck - som nu finns här för läsning.

Föreläsning för ryska politiker vid Moscow School of Political Studies, Moskva, maj 1996.

Tvådagars-föreläsning vid Nordiskt journalistcenter i Århus, varje år 1990-95.

FN:s förberedande sociala konferens, Saltsjöbaden, juni 1995.

Essän publicerades 1992, i en tid av europeisk valutakris och strax innan Sverige skulle inleda förhandlingar om medlemskap i det Europeiska Unionen. Den diskuterar en liten nationalstats anpassningar till kraven från globalisering och EU-medlemskap. Den framhåller behovet av dynamiska olikheter i Europa och experimentfält. ”Man kommer att efterfråga vår kreativitet, mer än vår förmåga att följa europeiska regelverk. Den senare betvivlar ingen.” (Essä i boken "Ge rum för framtiden", 1992, Statens råd för byggnadsforskning)

Inför förhandlingarna om Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen samlade dåvarande vice statsministern Odd Engström en krets på Häringe slott av svenskar och företrädare för EU för att samtala om den europeiska demokratins frågor och problem. I sitt bidrag sökte Hans Bergström visa att ett EU som tillkommit för att förstärka politikens verkningskraft inför globala utmaningar tvärtom riskerar försvaga tilltron till det politiska systemet, om man inte begränsar dagordningen. Europa kommer fortsatt att behöva även nationell politik och intressanta dynamiska olikheter. (Text från boken "Ett samtal om Europa och vår politiska framtid", red Odd Engström.)

Kommunismens sammanbrott i Öst- och Centraleuropa var en historisk befrielse men reste samtidigt fundamentala frågor om hur man etablerar en fungerande demokrati i forna diktaturer. Hans Bergström analyserade frågan på djupet i denna essä från 1990. Uppsatsen diskuterar demokratins territorium, skala och andra förutsättningar. En allvarlig fråga 1990 gällde vad som konstituerar ett folk, ett demos, som kan göra legitimt anspråk på att forma en egen nation. Uppsatsen diskuterar, bland mycket annat, kriterier för detta. (Essän publicerades i Internationella Studier nr 3-4 1990, Utrikespolitiska institutet)

Val antas påverka politikens riktning och beslut i en demokrati. Men sambandet är inte enkelt. Verkligheten för en regering kan visa sig bli helt annorlunda än vad den tedde sig under en valrörelse. Koalitioner och förhandlingar tvingar också fram förändringar i förhållande till de program som ett parti presenterat i val. Dessa och andra legitima förskjutningar mellan val och handling behandlas särskilt i avsnittet ”En regerings mandat”. Tolkningen av folkets vilja i val behöver nyanseras och kompliceras.

Föreläsning vid ECPR (European Consortium for Political Research) Joint Session of Workshops, Rimini, 1988.

Hans Bergströms doktorsavhandling från 1987 handlar om politikens tidsfaser: logiken före val kontra efter val, tidigt under en mandatperiod jämfört med senare. Tre tidsfaser analyseras: valkampanjen, övergången till att ta över makten samt de första månaderna för en ny regering. En central iakttagelse är att vad som krävs för att vinna val är distinkt åtskilt från kraven för en framgångsrik hantering av regeringsmakten. Den första tiden efter en valseger ger samtidigt ett färskt mandat för handling som politiker ofta är dåligt förberedda att utnyttja.

(Artikel i Liberal Debatt nr 4-5, 1985.)

Den antologi vilken den här essän ingick i utgavs 1982, under intryck av ett hotfullt Sovjet och ett djupfryst kallt krig. Hans Bergström skrev då att ingen enstaka förändring skulle betyda mer för frihet och fred än att ”bolsjevikerna tvingades lämna diktaturskapet över Sovjetunionen”. Essän diskuterar också, med referens till Bertil Ohlin, vad som händer om staten tar på sig alltför stora uppgifter. Följden blir överlastning, växande korruption, hårdare intressemotsättningar även via politiken och ett successivt sänkt förtroende för demokratin, när den inte förmår leverera eller ger sig in på områden där individerna vill bestämma själva. (Essä i boken "Demokratins villkor", 1982, Svensk tidskrift förlags ab.)