Fre 16 feb 2024 meddelades att Roger Akelius skulle köpa en kontrollpost i skolkoncernen Academedia. Hans Bergström skrev då denna kommentar. Under sön 18 feb meddelades sedan att Akelius inte skulle fullfölja köpet, efter att säljarna backat ur.
"Den liberale partiledaren har inte ett enda gott ord att säga om några friskolor. Inte heller ser han några som helst problem i kommunala skolor. Det blir helt obegripligt varför så många föräldrar väljer friskolor," skrev Hans Bergström i den här debattrepliken, 12 april 2024 i Expressen.
Internationella engelska skolans resultat visar att eleverna inte erövrar engelskan på det svenska språkets bekostnad, tvärtom. Engelskans allt mer dominerande roll i utbildningsväsendet har kritiserats i Kvartal Kulturs artikelserie "Det hotade svenska språket". I denna del skriver Hans Bergström om fördelarna med "bilingual education".
"Offentlighetsprincipen regleras i tryckfrihetsförordningen, där det är tydligt att privata organisationer inte är myndigheter. Ändå arbetar regeringen nu för att utsträcka offentlighetsprincipen till fristående skolor. Det är en ambition med mycket långtgående konsekvenser och risker." Det skrev Hans Bergström i den här texten för Smedjan i november 2024.
"Det har aldrig varit lätt att vara tonåring, men vad som nu framträder är en mental hälsokatastrof." Skriver Hans Bergström i denna ledartext från Svenska Dagbladet 27 feb 2023, med anledning av en ny rapport från amerikanska folkhälsomyndigheten CDC.
En anmälan av Inger Enkvists bok om skolan, ”Kunskap i kris – Ideologier i svensk skola på 2020-talet” (Gidlunds förlag), från april 2023.
Från förlagets beskrivning: "Att följa Hans Bergströms tankar under femtio år är en unik upplevelse. Han kan se tillbaka på en karriär på högsta nivå inom akademin, politiken, företagande och publicistik. Hans Bergström. Texter i urval är sålunda en exposé över den moderna, svenska samhällsdebatten, men också en lärdomsdiger resa med en person som alltid för samtalet ett steg längre än väntat."
Ur Lena Andersssons förord: "När jag nu läser och läser om hans texter slås jag av uppriktigheten, konsekvensen och klarsynen. Han skär som en kniv genom motståndet. Skummar av återhållen vrede över införståddhet och tankelättja. Gör processen kort med journalistkårens oreflekterade perspektiv och barnsliga premisser, ur vilka deras letande efter drabbade följer. I en tid då kritik mot media i vådlig enfald har kommit att betraktas som fientlighet mot samhällets demokratiska fundament, erinrar Hans Bergströms texter om att analytisk självkritik bör vara en integrerad del av det journalistiska uppdraget."
Alternativet till vinstutdelande aktiebolag är knappast kooperativ och stiftelser, skriver Hans Bergström, i denna replik till ett inlägg från Bo Rothstein. Införd i Fokus onlineversion 5 maj 2023.
Internationellt inriktade skolor höjer Sveriges attraktionskraft bland forskare, skriver Hans Bergström, verksam på ägarnivå i Internationella Engelska Skolan, den 7 juni 2023 i en replik till professor Alexandra Waluszewskis debattartikel några dagar tidigare.
Vänstern använder mindre brister i friskolesystemet för att försöka återmonopolisera skolväsendet. Men friskolereformen är ett av de mest framgångsrika initiativ en borgerlig regering tagit, och borgerliga politiker och ungdomsförbund borde försvara dess grunddesign, skrev Hans Bergström i denna essä för Smedjan 20 juni 2023.
(Förlagets beskrivning av boken.) Under 30 år har Internationella Engelska Skolan (IES) erbjudit familjer ett tydligt alternativ för barnens utbildning. Detta är historien om hur Engelska Skolan startades och har växt, från en början där grundaren Barbara Bergström måste tigga ihop möbler och städa skolan själv på helgerna för att få ekonomin att gå ihop – till en organisation med i dag 46 skolor och 32 000 elever.
Första upplagan publicerades 2018, när företaget fyllde 25 år. I ett nyskrivet längre efterord diskuterar Hans och Barbara Bergström vad som hänt de senaste fem åren, 2018-2023. Under denna period har IES öppnat tolv nya grundskolor, samtliga tillkomna på aktiv önskan från de kommuner där skolorna öppnats. IES har också fått en ny huvudägare.
Författarna konstaterar att ny forskning, särskilt om hjärna och lärande, ger starkt belägg för de idéer som präglat IES från start. Dit hör att undervisningen måste vara lärarledd, att elevernas fokus inte får störas av mobiltelefoner, att det måste råda vuxenauktoritet för att inte gäng och mobbning ska ta över, att datorer inte kan ersätta den djupare inpräntning som sker genom skrivande för hand på papper, att skolbibliotek måste vara bemannade med bibliotekarier som främjar läsning, att återkoppling till elever och föräldrar bör ske tidigt och regelbundet, att skolluncherna ska vara näringsriktiga och varierade, med mera. Andra behöver ta efter och IES har ingen anledning att skämmas för sin värdegrund och inriktning.
Medierna har det under de senaste åren bedrivits en intensiv kampanj mot friskolor, inklusive IES. Författarna diskuterar denna kampanj och dess effekter. Barbara Bergström: Jag hade omöjligen kunnat förverkliga de viktiga idéer som burit Internationella Engelska Skolan genom 30 år inom ramen för ett kommunalt huvudmannaskap.
Boken ger tuffa recept för den svenska skolan, byggda på gedigen erfarenhet. Den har också ett vidare intresse, för alla som funderar över villkoren för starkt ledarskap och utmaningarna när ett företag växer.
Barbara Bergström utsågs 2009 till ”Årets företagare i Sverige” av Företagarna och av Veckans Affärer 2017 till ”Årets mäktigaste kvinnliga entreprenör”. Hon fick även Svenska Dagbladets pris för ”Årets affärsbragd” 2018 och Patriotiska sällskapets utmärkelse för ”Betydande forskargärning” 2021.
Andra upplagan med efterord om åren 2018-2023.
Vilket är den svenska skolans största problem? Jo, det paradigm som har dominerat i årtionden, med föreställningen att vuxenauktoritet är fel och farlig, skrev Barbara Bergström och Hans Bergström vid Internationella Engelska Skolan i den här debattartikeln i Dagens Industri, 19 februari 2022.
Essä publicerad 28 februari 2022: "Påhejade av en handfull högljudda skoldebattörer i sociala medier har Socialdemokraterna bestämt sig för att göra friskolemotståndet till ett huvudnummer i valrörelsen. Det är en kampanj som okritiskt eldas på av tongivande medier."
Skolministern förstår uppenbarligen inte skillnaden i ett aktiebolag mellan rörelseresultat och utdelning, och att rörelseöverskott krävs för att klara investeringar, lån och finansiell trygghet, skrev Hans Bergström i denna debattartikel 3 september 2022, två veckor innan riksdagsvalet 2022.
I en debattreplik 15 sep 2022, några dagar efter riksdagsvalet 2022, skrev Hans Bergström om hur Lärarförbunden vill förbjuda huvudmännen för skolor där åtta av tio friskoleelever går, alla som drivs i den beprövade formen aktiebolag. De empiriska beläggen för att förbudet skulle leda till en bättre skola är selektivt sökta för att stödja en redan intagen ståndpunkt, skrev Hans.
Att förvandla varje fristående verksamhet till myndighet är att förstöra deras fristående karaktär och roll, skrev Hans Bergström i denna replik på en text från Sofie Axelsson, undersökande journalist på Dagens ETC.
Socialdemokraternas tonläge kring att förbjuda skolföretagens vinstutdelningar skärptes i veckan. Ska man förstå Löfven och hans partisekreterare som att de vill förbjuda all företagsamhet inom de stora tjänstenäringarna, frågar sig Engelska skolans Hans Bergström i denna artikel införd på Di Debatt 23 sep 2021.
Debattartikel i Svenska Dagbladet, 1 sep 2020.
Debattartikel införd i Dagens Industri, 16 juli 2020
Debattartikel i Expressen från 2 dec 2020: Antalet anmälningar för en plats i Internationella Engelska Skolan har aldrig varit högre än just nu. Hans Bergström, som varit aktiv i företaget sedan 2003, dömer ut kritikerna av ”marknadsskolan”.
Debattartikel införd i Dagens Industri, 3 dec 2019.
Debattartikel införd i Dagens Industri, 5 april 2019.
Detta är historien om hur Engelska Skolan startades 1993 och har växt till att bli den dominerande friskolan inom grundskolan. Det är en historia om den svenska skolan, men också om ledarskap och uthålligt entreprenörskap. Boken ger tuffa recept för den svenska skolan, byggda på gedigen erfarenhet. Den har också ett vidare intresse för alla som funderar över villkoren för starkt ledarskap och utmaningarna när ett företag växer.
Debattartikel införd i Dagens Industri, 9 juni 2018.
Debattartikel införd i Dagens Industri, 4 juni 2018.
Karlstad Universitet utgav 2017 en ”festskrift” med anledning av att det var 50 år sedan ursprunget i form av en universitetsfilial till Göteborgs universitet. Hans Bergström var en av pionjäreleverna. Essän som han skrev för boken påminner om tiden och tidsstämningen, som föregick det beramade 1968. Det ger en levande bild från en ungdomsgeneration som gjorde uppror mot auktoriteter, men där en del också har förvandlats till mytbildning i efterhand. (Essä ur minnesboken "Universitetsfillialen i Karlstad 1967-1977", utgiven 2017 av Karlstads universitet.)
Debattartikel införd i Dagens Industri, 14 nov 2017.
Debattartikel införd i Dagens Industri, 6 dec 2016.
Detta är manuset till en föreläsning om de svenska reformerna för att bryta offentliga monopol och ge människor egenmakt över viktiga aspekter av sitt liv, som vård och skola. Hans Bergström var inbjuden att hålla den vid ett arrangemang på Bertil Ohlin-institutet 2013. Föreläsningen trycktes sedan. Den visar skälen för egenmakt och för att möjliggöra entreprenörskap även på områden som domineras av professionella kvinnor. Den går också igenom vänsterns ideologiska argument mot valfrihet och företagande och manar till en liberal offensiv tlll försvar för egenmakten.
Debattartikel införd på nyhetssajten Newsmill, maj 2013.
Debattartikel införd på nyhetssajten Newsmill, mars 2013.
Debattartikel införd på nyhetssajten Newsmill, mars 2013
I en bok från 2012 om svensk forskning, bidrar Hans Bergström med en essä om varför de politiska aktörerna inte tycks se satsning på forskning och innovation som en vinnande fråga inför val. Han visar att det delvis beror på att de underskattar väljarna, tror att de är betydligt mer inriktade på en snäv bevakning av den egna plånboken än de faktiskt är. På valdagen är de flesta väljare intresserade av en stor berättelse om landets framtid. Essän ger också ett reformprogram för regeringskansliet, så att det blir bättre på att hävda de stora framtidsfrågorna. (Essä ur "Med Sverige på läktaren", 2012, red Mats Bergstrand)
Debattartikel införd på nyhetssajten Newsmill, mars 2012.
Tjugo år efter kommunaliseringen av den svenska skolan tog Lärarnas Riksförbund initiativ till en bok om vad förändringen lett till, och om det var dags att åter förstatliga skolan. I sitt bidrag drev Hans Bergström linjen att frågan var fel ställd. Det hade redan skett ett stort ”funktionsförstatligande”, motiverat delvis av en växande sektor av friskolor. Denna gav staten legitimitet för att skärpa regelverket och sin tillsyn av alla skolor, även de kommunala. Den relevanta frågan är inte längre ”statlig eller kommunal”, utan balansen mellan nationell reglering och huvudmäns självständiga ansvar att driva skolor. (Essä ur boken "Kommunaliseringen av skolan - vem vann egentligen?", 2011, Ekerlids förlag)
Krönika i Sunt Förnuft (Föreningen Skattebetalarnas tidning), 2010-02
Krönika i Sunt Förnuft (Föreningen Skattebetalarnas tidning), 2004-07
Ledarartikel, under vinjetten "Söndagssignerat", i Dagens Nyheter 2020-01-09. Artikeln finns även i boken "Next Mission - Finn människans telefonnummer" (2000, Bokförlaget DN).
Ledarartikel, under vinjetten "Söndagssignerat", i Dagens Nyheter 2020-03-05. Artikeln finns även i boken "Next Mission - Finn människans telefonnummer" (2000, Bokförlaget DN).
Införd 2000-01-20 i Dagens Nyheter
Ledarartikel, under vinjetten "Söndagssignerat", i Dagens Nyheter 1999-06-06. Artikeln finns även i boken "Next Mission - Finn människans telefonnummer" (2000, Bokförlaget DN).
Ledarartikel, under vinjetten "Söndagssignerat", i Dagens Nyheter 1999-09-12.
I detta bidrag till en bok om växande krav på utbildning i ”det nya kunskapssamhället” ifrågasätter Hans Bergström den vanliga tesen att kraven skulle vara så nya och att skolan behöver överge gamla sanningar. Fortfarande kommer ungdomar att behöva läsa, skriva och räkna och få social träning i hårt arbete. Vad som fordras är snarare att skolan återgår till gamla värden av kunskap och fostran, efter en period av ”progressiv pedagogik”. (Essä ur boken "Vetvärt", 1998, Svenska Kommunförbundet).
Under sin tid som chefredaktör på DN, med särskilt ansvar för tidningens opinionsbildning och debatt, fokuserade Hans Bergström starkt på skolfrågan. Genom en serie uppmärksammade artiklar 1997 och 1998 vände han skoldebatten till att handla om konkreta frågor i skolans vardag: ordningen, ledarskapet, lärarnas kunskapsauktoritet, normerna. skolan som arbetsplats. Han introducerade också en rektor från Harlem, Lorraine Monroe, som visade att en skola kan göra skillnad genom vad den uträttar och inte är prisgiven till sociala omständigheter. DN-kampanjen för en bättre skola fick enormt gensvar, inte minst i lärarkåren. I detta särtryck från Bertil Ohlin-institutet samlades åtta av Hans Bergströms DN-artiklar samt ett anförande han höll på en liberal skolkonferens.