Skola

Hans Bergström har under åren på olika sätt studerat och debatterat såväl skolpolitik som praktisk skolverksamhet. Här är de essäer, böcker och andra texter han skrivit på temat.

Från förlagets beskrivning: "Att följa Hans Bergströms tankar under femtio år är en unik upplevelse. Han kan se tillbaka på en karriär på högsta nivå inom akademin, politiken, företagande och publicistik. Hans Bergström. Texter i urval är sålunda en exposé över den moderna, svenska samhällsdebatten, men också en lärdomsdiger resa med en person som alltid för samtalet ett steg längre än väntat."

 

Ur Lena Andersssons förord: "När jag nu läser och läser om hans texter slås jag av uppriktigheten, konsekvensen och klarsynen. Han skär som en kniv genom motståndet. Skummar av återhållen vrede över införståddhet och tankelättja. Gör processen kort med journalistkårens oreflekterade perspektiv och barnsliga premisser, ur vilka deras letande efter drabbade följer. I en tid då kritik mot media i vådlig enfald har kommit att betraktas som fientlighet mot samhällets demokratiska fundament, erinrar Hans Bergströms texter om att analytisk självkritik bör vara en integrerad del av det journalistiska uppdraget."

I en debattreplik 15 sep 2022, några dagar efter riksdagsvalet 2022, skrev Hans Bergström om hur Lärarförbunden vill förbjuda huvudmännen för skolor där åtta av tio friskoleelever går, alla som drivs i den beprövade formen aktiebolag. De empiriska beläggen för att förbudet skulle leda till en bättre skola är selektivt sökta för att stödja en redan intagen ståndpunkt, skrev Hans.

Detta är historien om hur Engelska Skolan startades 1993 och har växt till att bli den dominerande friskolan inom grundskolan. Det är en historia om den svenska skolan, men också om ledarskap och uthålligt entreprenörskap. Boken ger tuffa recept för den svenska skolan, byggda på gedigen erfarenhet. Den har också ett vidare intresse för alla som funderar över villkoren för starkt ledarskap och utmaningarna när ett företag växer.

Karlstad Universitet utgav 2017 en ”festskrift” med anledning av att det var 50 år sedan ursprunget i form av en universitetsfilial till Göteborgs universitet. Hans Bergström var en av pionjäreleverna. Essän som han skrev för boken påminner om tiden och tidsstämningen, som föregick det beramade 1968. Det ger en levande bild från en ungdomsgeneration som gjorde uppror mot auktoriteter, men där en del också har förvandlats till mytbildning i efterhand. (Essä ur minnesboken "Universitetsfillialen i Karlstad 1967-1977", utgiven 2017 av Karlstads universitet.)

Detta är manuset till en föreläsning om de svenska reformerna för att bryta offentliga monopol och ge människor egenmakt över viktiga aspekter av sitt liv, som vård och skola. Hans Bergström var inbjuden att hålla den vid ett arrangemang på Bertil Ohlin-institutet 2013. Föreläsningen trycktes sedan. Den visar skälen för egenmakt och för att möjliggöra entreprenörskap även på områden som domineras av professionella kvinnor. Den går också igenom vänsterns ideologiska argument mot valfrihet och företagande och manar till en liberal offensiv tlll försvar för egenmakten.

I en bok från 2012 om svensk forskning, bidrar Hans Bergström med en essä om varför de politiska aktörerna inte tycks se satsning på forskning och innovation som en vinnande fråga inför val. Han visar att det delvis beror på att de underskattar väljarna, tror att de är betydligt mer inriktade på en snäv bevakning av den egna plånboken än de faktiskt är. På valdagen är de flesta väljare intresserade av en stor berättelse om landets framtid. Essän ger också ett reformprogram för regeringskansliet, så att det blir bättre på att hävda de stora framtidsfrågorna. (Essä ur "Med Sverige på läktaren", 2012, red Mats Bergstrand)

Tjugo år efter kommunaliseringen av den svenska skolan tog Lärarnas Riksförbund initiativ till en bok om vad förändringen lett till, och om det var dags att åter förstatliga skolan. I sitt bidrag drev Hans Bergström linjen att frågan var fel ställd. Det hade redan skett ett stort ”funktionsförstatligande”, motiverat delvis av en växande sektor av friskolor. Denna gav staten legitimitet för att skärpa regelverket och sin tillsyn av alla skolor, även de kommunala. Den relevanta frågan är inte längre ”statlig eller kommunal”, utan balansen mellan nationell reglering och huvudmäns självständiga ansvar att driva skolor. (Essä ur boken "Kommunaliseringen av skolan - vem vann egentligen?", 2011, Ekerlids förlag)

I detta bidrag till en bok om växande krav på utbildning i ”det nya kunskapssamhället” ifrågasätter Hans Bergström den vanliga tesen att kraven skulle vara så nya och att skolan behöver överge gamla sanningar. Fortfarande kommer ungdomar att behöva läsa, skriva och räkna och få social träning i hårt arbete. Vad som fordras är snarare att skolan återgår till gamla värden av kunskap och fostran, efter en period av ”progressiv pedagogik”. (Essä ur boken "Vetvärt", 1998, Svenska Kommunförbundet).

Under sin tid som chefredaktör på DN, med särskilt ansvar för tidningens opinionsbildning och debatt, fokuserade Hans Bergström starkt på skolfrågan. Genom en serie uppmärksammade artiklar 1997 och 1998 vände han skoldebatten till att handla om konkreta frågor i skolans vardag: ordningen, ledarskapet, lärarnas kunskapsauktoritet, normerna. skolan som arbetsplats. Han introducerade också en rektor från Harlem, Lorraine Monroe, som visade att en skola kan göra skillnad genom vad den uträttar och inte är prisgiven till sociala omständigheter. DN-kampanjen för en bättre skola fick enormt gensvar, inte minst i lärarkåren. I detta särtryck från Bertil Ohlin-institutet samlades åtta av Hans Bergströms DN-artiklar samt ett anförande han höll på en liberal skolkonferens.