Böcker

I Presidentvalet 2024 och demokratin i Amerika fördjupar Hans Bergström förståelsen av vad som pågår i USA. Hans analys av partierna, politiken, institutionerna och framtiden för världens ledande demokrati ger nya insikter, av stor betydelse även för Sverige.

Boken kom ut i augusti 2024, inför det amerikanska presidentvalet samma höst. Hans beskrev boken själv: "Vad händer om Trump återkommer som president? Det är en av de frågor jag behandlar. Men framförallt syftar boken till att ge djupare insikter i hur politiska processer och institutioner fungerar i USA. Jag törs säga att den är väsentlig, och spännande, läsning för alla som vill förstå vad som händer hos den fria världens ledare."

Hans Bergström är fil. dr. och docent i statsvetenskap. Han var chefredaktör på Dagens Nyheter i två perioder. Han har under lång tid varit en ledande röst i svensk samhällsdiskussion. Han bor sedan 20 år i USA.

Från förlagets beskrivning: "Att följa Hans Bergströms tankar under femtio år är en unik upplevelse. Han kan se tillbaka på en karriär på högsta nivå inom akademin, politiken, företagande och publicistik. Hans Bergström. Texter i urval är sålunda en exposé över den moderna, svenska samhällsdebatten, men också en lärdomsdiger resa med en person som alltid för samtalet ett steg längre än väntat."

Ur Lena Andersssons förord: "När jag nu läser och läser om hans texter slås jag av uppriktigheten, konsekvensen och klarsynen. Han skär som en kniv genom motståndet. Skummar av återhållen vrede över införståddhet och tankelättja. Gör processen kort med journalistkårens oreflekterade perspektiv och barnsliga premisser, ur vilka deras letande efter drabbade följer. I en tid då kritik mot media i vådlig enfald har kommit att betraktas som fientlighet mot samhällets demokratiska fundament, erinrar Hans Bergströms texter om att analytisk självkritik bör vara en integrerad del av det journalistiska uppdraget."

(Förlagets beskrivning av boken.) Under 30 år har Internationella Engelska Skolan (IES) erbjudit familjer ett tydligt alternativ för barnens utbildning. Detta är historien om hur Engelska Skolan startades och har växt, från en början där grundaren Barbara Bergström måste tigga ihop möbler och städa skolan själv på helgerna för att få ekonomin att gå ihop – till en organisation med i dag 46 skolor och 32 000 elever.

Första upplagan publicerades 2018, när företaget fyllde 25 år. I ett nyskrivet längre efterord diskuterar Hans och Barbara Bergström vad som hänt de senaste fem åren, 2018-2023. Under denna period har IES öppnat tolv nya grundskolor, samtliga tillkomna på aktiv önskan från de kommuner där skolorna öppnats. IES har också fått en ny huvudägare.

Författarna konstaterar att ny forskning, särskilt om hjärna och lärande, ger starkt belägg för de idéer som präglat IES från start. Dit hör att undervisningen måste vara lärarledd, att elevernas fokus inte får störas av mobiltelefoner, att det måste råda vuxenauktoritet för att inte gäng och mobbning ska ta över, att datorer inte kan ersätta den djupare inpräntning som sker genom skrivande för hand på papper, att skolbibliotek måste vara bemannade med bibliotekarier som främjar läsning, att återkoppling till elever och föräldrar bör ske tidigt och regelbundet, att skolluncherna ska vara näringsriktiga och varierade, med mera. Andra behöver ta efter och IES har ingen anledning att skämmas för sin värdegrund och inriktning.

Medierna har det under de senaste åren bedrivits en intensiv kampanj mot friskolor, inklusive IES. Författarna diskuterar denna kampanj och dess effekter. Barbara Bergström: Jag hade omöjligen kunnat förverkliga de viktiga idéer som burit Internationella Engelska Skolan genom 30 år inom ramen för ett kommunalt huvudmannaskap. Boken ger tuffa recept för den svenska skolan, byggda på gedigen erfarenhet. Den har också ett vidare intresse, för alla som funderar över villkoren för starkt ledarskap och utmaningarna när ett företag växer.

Barbara Bergström utsågs 2009 till ”Årets företagare i Sverige” av Företagarna och av Veckans Affärer 2017 till ”Årets mäktigaste kvinnliga entreprenör”. Hon fick även Svenska Dagbladets pris för ”Årets affärsbragd” 2018 och Patriotiska sällskapets utmärkelse för ”Betydande forskargärning” 2021.

Andra upplagan med efterord om åren 2018-2023.

Hans Bergström och Mats Svegfors var tongivande skribenter på "andrasidan", det vill säga ledarsidan, i Dagens Nyheter respektive Svenska Dagbladet, när historien bokstavligen bytte riktning i tidigt 1990-tal. Många minns det som en era av intressanta meningsutbyten mellan de två stora morgontidningarna. Under den säregna vintern 2020-2021 har de skrivit och utbytt brev med varandra, Mats Svegfors från ett gammalt brukssamhälle i Bergslagen och Hans Bergström från södra Florida på andra sidan Atlanten. Vad hände denna pandemiårets vinter, under presidentvalet i USA och stormningen av Kapitolium, och vad händer på andra sidan pandemin? På brevs vis bryter det lilla livets närhet in i det storas offentlighet. Reflektioner över två långa och varierande yrkesaktiva liv, i relief till det aktiva livet som äldre, övergår i frågor om hur livskänsla och livsuppfattning förändras vid insikten om att obönhörligt närma sig den andra sidan.

Detta är historien om hur Engelska Skolan startades 1993 och har växt till att bli den dominerande friskolan inom grundskolan. Det är en historia om den svenska skolan, men också om ledarskap och uthålligt entreprenörskap. Boken ger tuffa recept för den svenska skolan, byggda på gedigen erfarenhet. Den har också ett vidare intresse för alla som funderar över villkoren för starkt ledarskap och utmaningarna när ett företag växer.

John McCain var en legendarisk amerikansk senator från Arizona. Han var känd för sin självständighet och personliga integritet och ofta kallad ”maverick”. Han pläderade för en aktiv amerikansk utrikespolitik till försvar för frihet i världen. 2008 nominerades McCain oväntat till det republikanska partiets presidentkandidat, men besegrades av Barack Obama. Boken presenterar den i Sverige mindre kände McCain och ger samtidigt en insiktsfull analys av amerikansk politik.

Boken bildar slutrapporten från ett stort projekt kring svensk medicinsk industri. Sverige har varit världsledande i fråga om både nya läkemedel och ny medicinteknik. Pacemakern och titanimplantaten är två exempel. Men den svenska positionen har försvagats. Boken belyser risker, på ett sätt som visat sig vara mycket förutseende, och föreslår åtgärder för att vända utvecklingen. De handlar inte minst om hur svensk sjukvård återigen ska placeras vid spetsen av forskning och innovation.

(Publicerad på engelska som "Titans and Tigers".) Boken beskriver satsningarna på biomedicin och innovation i tre stora länder – USA, världens forskningsledare, Kina, med väldiga ambitioner, och Indien, med en stor och snabbt växande medicinsk industri. Men den skildrar också hur tre mindre nationer – Irland, Danmark och Finland – avancerat med hjälp av medvetna politiska åtgärder. De visar att det är möjligt att med kloka strategier och satsningar nå framgång för ett land på ett för framtiden viktigt område, även industriellt.

Regeringen förväntas leda landet, med blicken riktad mot de stora strategiska frågorna för en god framtid. Boken analyserar hur regeringskansliet fungerar för denna uppgift. Den visar att det svenska regeringskansliet har betydande brister ifråga om ”mottagningskapacitet”, dvs förmåga att intelligent hantera viktiga analyser från myndigheter och andra. Politisk logik och grundläggande paradigm är dock ännu viktigare för att tränga undan sådant som villkoren för innovation och tillväxt från den centrala dagordningen.

Under sina år som chefredaktör med särskilt ansvar för ledarsidan i Dagens Nyheter skrev Hans Bergström varje söndag en längre krönika, med perspektiv bortom dagspolitiken. Boken innehåller ett urval av dessa söndagskrönikor. Titeln hänför till den nya biologin, med kartläggningen av det mänskliga genomet och med bättre förståelse av hjärnan som en ny stor uppgift. Genombrotten i forskning, och deras implikationer, var ett återkommande tema för söndagskrönikorna.

Val antas påverka politikens riktning och beslut i en demokrati. Men sambandet är inte enkelt. Verkligheten för en regering kan visa sig bli helt annorlunda än vad den tedde sig under en valrörelse. Koalitioner och förhandlingar tvingar också fram förändringar i förhållande till de program som ett parti presenterat i val. Dessa och andra legitima förskjutningar mellan val och handling behandlas särskilt i avsnittet ”En regerings mandat”. Tolkningen av folkets vilja i val behöver nyanseras och kompliceras.

Hans Bergströms doktorsavhandling från 1987 handlar om politikens tidsfaser: logiken före val kontra efter val, tidigt under en mandatperiod jämfört med senare. Tre tidsfaser analyseras: valkampanjen, övergången till att ta över makten samt de första månaderna för en ny regering. En central iakttagelse är att vad som krävs för att vinna val är distinkt åtskilt från kraven för en framgångsrik hantering av regeringsmakten. Den första tiden efter en valseger ger samtidigt ett färskt mandat för handling som politiker ofta är dåligt förberedda att utnyttja.

Detta var ”ja-boken” inför den svenska folkomröstningen om kärnkraft våren 1980. Den pläderar för att använda de tolv redan beslutade kärnkraftverken under deras fulla tekniska livslängd, i stället för att stänga ner dem i förtid (till 1990 enligt nej-sidan). Boken analyserar säkerhet, ekonomi och de ofärdiga alternativen. Framförallt driver den uppfattningen att det vore ett gigantiskt samhällsekonomiskt slöseri att stänga väl fungerande kärnkraftverk, som också gjorde den svenska elförsörjningen praktiskt taget fossilfri.

En våg av radikalisering i väst, med 1968 som märkesår, i kombination med den nya makt som visades av oljekartellen Opec under 1970-talet, bidrog till att begreppet ”Ny ekonomisk världsordning” vann vid spridning. Denna bok från en krets ledande liberaler försvarar en liberal marknadssyn, förenad med stärkt u-landsbistånd från den rika världen. Hans Bergströms bidrag argumenterar särskilt för öppen tillgång till handel som det mest effektiva sättet att lyfta fattiga länder.