Essän publicerades 1992, i en tid av europeisk valutakris och strax innan Sverige skulle inleda förhandlingar om medlemskap i det Europeiska Unionen. Den diskuterar en liten nationalstats anpassningar till kraven från globalisering och EU-medlemskap. Den framhåller behovet av dynamiska olikheter i Europa och experimentfält. ”Man kommer att efterfråga vår kreativitet, mer än vår förmåga att följa europeiska regelverk. Den senare betvivlar ingen.” (Essä i boken "Ge rum för framtiden", 1992, Statens råd för byggnadsforskning)