Internationella engelska skolans resultat visar att eleverna inte erövrar engelskan på det svenska språkets bekostnad, tvärtom. Engelskans allt mer dominerande roll i utbildningsväsendet har kritiserats i Kvartal Kulturs artikelserie Det hotade svenska språket. I denna del skriver Hans Bergström om fördelarna med "bilingual education".
Fre 16 feb 2024 meddelades att Roger Akelius skulle köpa en kontrollpost i skolkoncernen Academedia. Hans Bergström skrev då denna kommentar. Under sön 18 feb meddelades sedan att Akelius inte skulle fullfölja köpet, efter att säljarna backat ur.
"Den liberale partiledaren har inte ett enda gott ord att säga om några friskolor. Inte heller ser han några som helst problem i kommunala skolor. Det blir helt obegripligt varför så många föräldrar väljer friskolor," skrev Hans Bergström i den här debattrepliken, 12 april 2024 i Expressen.
"Det har aldrig varit lätt att vara tonåring, men vad som nu framträder är en mental hälsokatastrof." Skriver Hans Bergström i denna ledartext från Svenska Dagbladet 27 feb 2023, med anledning av en ny rapport från amerikanska folkhälsomyndigheten CDC.
En anmälan av Inger Enkvists bok om skolan, ”Kunskap i kris – Ideologier i svensk skola på 2020-talet” (Gidlunds förlag), från april 2023.
Alternativet till vinstutdelande aktiebolag är knappast kooperativ och stiftelser, skriver Hans Bergström, i denna replik till ett inlägg från Bo Rothstein. Införd i Fokus onlineversion 5 maj 2023.
Internationellt inriktade skolor höjer Sveriges attraktionskraft bland forskare, skriver Hans Bergström, verksam på ägarnivå i Internationella Engelska Skolan, den 7 juni 2023 i en replik till professor Alexandra Waluszewskis debattartikel några dagar tidigare.
Vänstern använder mindre brister i friskolesystemet för att försöka återmonopolisera skolväsendet. Men friskolereformen är ett av de mest framgångsrika initiativ en borgerlig regering tagit, och borgerliga politiker och ungdomsförbund borde försvara dess grunddesign, skrev Hans Bergström i denna essä för Smedjan 20 juni 2023.
(Förlagets beskrivning av boken.) Under 30 år har Internationella Engelska Skolan (IES) erbjudit familjer ett tydligt alternativ för barnens utbildning. Detta är historien om hur Engelska Skolan startades och har växt, från en början där grundaren Barbara Bergström måste tigga ihop möbler och städa skolan själv på helgerna för att få ekonomin att gå ihop – till en organisation med i dag 46 skolor och 32 000 elever.
Första upplagan publicerades 2018, när företaget fyllde 25 år. I ett nyskrivet längre efterord diskuterar Hans och Barbara Bergström vad som hänt de senaste fem åren, 2018-2023. Under denna period har IES öppnat tolv nya grundskolor, samtliga tillkomna på aktiv önskan från de kommuner där skolorna öppnats. IES har också fått en ny huvudägare.
Författarna konstaterar att ny forskning, särskilt om hjärna och lärande, ger starkt belägg för de idéer som präglat IES från start. Dit hör att undervisningen måste vara lärarledd, att elevernas fokus inte får störas av mobiltelefoner, att det måste råda vuxenauktoritet för att inte gäng och mobbning ska ta över, att datorer inte kan ersätta den djupare inpräntning som sker genom skrivande för hand på papper, att skolbibliotek måste vara bemannade med bibliotekarier som främjar läsning, att återkoppling till elever och föräldrar bör ske tidigt och regelbundet, att skolluncherna ska vara näringsriktiga och varierade, med mera. Andra behöver ta efter och IES har ingen anledning att skämmas för sin värdegrund och inriktning.
Medierna har det under de senaste åren bedrivits en intensiv kampanj mot friskolor, inklusive IES. Författarna diskuterar denna kampanj och dess effekter. Barbara Bergström: Jag hade omöjligen kunnat förverkliga de viktiga idéer som burit Internationella Engelska Skolan genom 30 år inom ramen för ett kommunalt huvudmannaskap.
Boken ger tuffa recept för den svenska skolan, byggda på gedigen erfarenhet. Den har också ett vidare intresse, för alla som funderar över villkoren för starkt ledarskap och utmaningarna när ett företag växer.
Barbara Bergström utsågs 2009 till ”Årets företagare i Sverige” av Företagarna och av Veckans Affärer 2017 till ”Årets mäktigaste kvinnliga entreprenör”. Hon fick även Svenska Dagbladets pris för ”Årets affärsbragd” 2018 och Patriotiska sällskapets utmärkelse för ”Betydande forskargärning” 2021.
Andra upplagan med efterord om åren 2018-2023.
Vilket är den svenska skolans största problem? Jo, det paradigm som har dominerat i årtionden, med föreställningen att vuxenauktoritet är fel och farlig, skrev Barbara Bergström och Hans Bergström vid Internationella Engelska Skolan i den här debattartikeln i Dagens Industri, 19 februari 2022.
Essä publicerad 28 februari 2022: "Påhejade av en handfull högljudda skoldebattörer i sociala medier har Socialdemokraterna bestämt sig för att göra friskolemotståndet till ett huvudnummer i valrörelsen. Det är en kampanj som okritiskt eldas på av tongivande medier."
Socialdemokraternas tonläge kring att förbjuda skolföretagens vinstutdelningar skärptes i veckan. Ska man förstå Löfven och hans partisekreterare som att de vill förbjuda all företagsamhet inom de stora tjänstenäringarna, frågar sig Engelska skolans Hans Bergström i denna artikel införd på Di Debatt 23 sep 2021.
Debattartikel i Svenska Dagbladet, 1 sep 2020.
Debattartikel införd i Dagens Industri, 16 juli 2020
Debattartikel införd i Dagens Industri, 3 dec 2019.
Debattartikel införd i Dagens Industri, 5 april 2019.
This is the story about the start of the English School in Sweden in 1993 and how it became the dominant free school organization in the middle school segment. It is a story about education, but also about leadership and entrepreneurship. The book provides a lively presentation of the convictions and struggles behind Sweden´s most successful school organization. Based on long experience, it also makes important observations on how to exercise strong leadership, as well as of the many challenges for a fast-growing company.
Debattartikel införd i Dagens Industri, 9 juni 2018.
Debattartikel införd i Dagens Industri, 4 juni 2018.
In 2017, Karlstad University celebrated its 50th anniversary with a book about the early years. Hans Bergström was among the pioneering students in 1967. His contribution to the book brings to life the time and its sentiments, with the Vietnam war etc, which led up to the legendary year of 1968. The essay gives personal and vivid memories from a generation which brought down authorities, but it also debunks a few myths about what occupied most students during those formative years.
Debattartikel införd i Dagens Industri, 14 nov 2017.
Debattartikel införd i Dagens Industri, 6 dec 2016.
This is the manuscript for a lecture given by Hans Bergström on the Swedish reforms to break public monopolies and empower families, by giving them the right to choose providers of health care and school. The text was printed after the lecture. It presents the reasons for empowerment and for accepting entrepreneurship also in professions dominated by women. It shows why the counter arguments from the left are based on false assumptions, and urges liberals to go on the offensive when it comes to the right to choose.
Debattartikel införd på nyhetssajten Newsmill, maj 2013.
Debattartikel införd på nyhetssajten Newsmill, mars 2013.
Debattartikel införd på nyhetssajten Newsmill, mars 2013
In a book from 2012 about Swedish research, Hans Bergström contributes with an essay about the relationship between politicians and voters. Politicians tend not to believe that the electorate could not be made interested in the nation´s research and innovation. But they underestimate citizens. The electorate is not just interested in its personal economy, but in fact searching at election time for a grand story about the nation´s future. The essay also presents a reform program for the organization of the central government, in order to make it more effective in promoting policies for long-term success for the country.
Debattartikel införd på nyhetssajten Newsmill, mars 2012.
20 years after the basic teacher employment was moved from the state to municipalities, this book discussed the experiences of this change and whether it was time to bring back responsibility for public schools to the national level. Hans Bergström argues in his contribution that the question is incorrectly framed. The state had already regained considerable power over the school system, via laws and inspections. The expansion of free schools had given it legitimacy to add control instruments also over municipal public schools. Thus, the relevant question is no more “state or local” but the balance between national regulation and the autonomy of school operators.
Krönika i Sunt Förnuft (Föreningen Skattebetalarnas tidning), 2010-02
Krönika i Sunt Förnuft (Föreningen Skattebetalarnas tidning), 2004-07
Ledarartikel, under vinjetten "Söndagssignerat", i Dagens Nyheter 2020-01-09. Artikeln finns även i boken "Next Mission - Finn människans telefonnummer" (2000, Bokförlaget DN).
Ledarartikel, under vinjetten "Söndagssignerat", i Dagens Nyheter 2020-03-05. Artikeln finns även i boken "Next Mission - Finn människans telefonnummer" (2000, Bokförlaget DN).
Införd 2000-01-20 i Dagens Nyheter
Ledarartikel, under vinjetten "Söndagssignerat", i Dagens Nyheter 1999-06-06. Artikeln finns även i boken "Next Mission - Finn människans telefonnummer" (2000, Bokförlaget DN).
Ledarartikel, under vinjetten "Söndagssignerat", i Dagens Nyheter 1999-09-12.
In this contribution to a book about the demands for education in “the new knowledge society”, Hans Bergström disputes the view that society has changed so much that schools should abandon traditional truths. Insetad, Hans argues, youngsters still have to be able to read, write and do math, as well as be trained to work in a disciplined way. What is required is rather a rediscovery of proven traditiona values concerning knowledge and norms, after a disastrous period of “progressive pedagogics”.
During his time as editor in chief at the Swedish daily Dagens Nyheter, in charge of its editorial pages, Hans Bergstrom focused on how to improve schools in Sweden. With a series of articles in 1997 and 1998, he transformed the debate to be more about the concrete conditions for well functioning schools: order in schools as a workplace, leadership, teacher authority in subject knowledge, establishing good norms for life. He introduced a principal from Harlem, Lorraine Monroe, who by example showed that schools can have a major impact, irrespective of social circumstances. The campaign for a better school had a strong impact on the Swedish debate. Bertil Ohlin-institutet gathered eight DN-articles and a speech on school policy in this publication.
