REFLEKTION. Resultaten rasar i den internationella kunskapsmätningen PISA, genomförd våren 2025. Det är i kontrast till förbättringar för svensk del i de föregående mätningarna. Mätningen publiceras samlat över hela världen, men det råkar ha blivit fem dagar före det svenska riksdagsvalet. Det gör förstås att det denna vecka är omöjligt att föra en sansad debatt, grundad på seriös analys. Som så ofta finns det anledning instämma med Expressens Viktor Barth Kron, när han riktar sig till partierna: ”Hur vore det om ni höll tyst en stund?… Läste rapporten först. Och kanske till och med reflekterade över vad det står i den.”

Resultaten går ner över hela världen. Det gäller framförallt i läsförståelse, som är grunden även för andra ämnen, som matematik och naturvetenskap. OECD/PISA gör en kalibrering av skalan med ett snitt om 500 poäng. Är det alltså ett relativt betygssystem mellan länder? Nej, de 500 poäng som allt fördelar sig kring togs fram med sofistikerade statistiska metoder för många år sedan. För att förhindra att skillnader i provens svårighetsgrad ska skymma verkliga förändringar, innehåller proven också ett antal frågor som är desamma från år till år. Dessa borde analyseras särskilt, innan man drar mer bestämda slutsatser.

Orsakerna till den totala nedgången måste sökas i faktorer som är gemensamma för många länder. Sverige avviker inte i sin försämring. I läsförståelse är Sverige ner med 21 poäng, Finland med 16, Norge med 24 och Danmark med hela 29 poäng. Danmark har som bekant haft en helt annan invandringspolitik än Sverige. Finland och Norge har inte Sveriges system för friskolor. De är alla ner i resultat.

OECD:s skolchef pekar på en tydlig gemensam faktor: skärmberoendet. Det har inte bara lett till mindre av kvalificerad läsning utan, lika viktigt, till en slags dopamineffekt. Tålamodet är lägre, förmågan att fokusera svagare. Vi vet av forskningen om lärande, där KI-professorn Torkel Klingberg är världsledande, att ”grit” – förmågan att hålla ut även under motstånd – har starkt samband med skolresultat. Den är mångdubbelt mer betydelsefull än klasstorlek, till exempel.

Covid, som alla länder också gick igenom, tycks därtill ha bidragit till en ny vana hos många, att skolka från skolan och stanna hemma.

”Progressivismen” i skolan, med dess tro på att eleverna ska lära sig på egen hand, är illa lämpad för att hantera en kultur av brist på fokus. Nu krävs i synnerlig grad disciplin i klassrummet, tystnad och ordning, befrielse från skärmkulturen och systematisk inlärning under lärares ledning – allt sådant som akademiska pedagoger och Skolverket bekämpat under årtionden.

Men den seriösa debatten kring PISA 2025 får i Sverige anstå till efter valet, och efter att framstående statistiker på skolområdet har fått möjlighet att närmare studera materialet. Utöver kunskapsmätning innehåller det också viktiga frågor kring studiemiljö, vanor och attityder hos elever.

Forskare har iakttagit vad som fått namnet ”Reverse Flynn effect”. Under 1900-talet höjdes resultaten i standardiserade mätningar av intelligenskvot, med cirka tre punkter per årtionde på en skala som utgick från 100 som median. Bättre utbildad befolkning och bättre näring var de främsta förklaringarna. Men förbättringen bröts med millennieskiftet och från 2010 har utvecklingen vänt. Nu går det neråt med ca tre punkter per årtionde och särskilt i de åldrar, 18-22 år, som allra mest lever med ”smartphones”.

Träningen i tänkande sjunker ju mer smartphones tar över. PISA 2025 motsäger i vart fall inte den analysen.