REFLEKTION.  Har just läst Chartern – stadgarna – för det ”Board of Peace” som Donald Trump tagit initiativ till och som tydligen signerades i Davos. Det är en märklig skvader. Den nya organisationen sägs ha formen ”international legal personality”, vilket normalt är beteckningen på en mellanstatlig organisation. Samtidigt är den utformad som en slags ”pay to play club”, med säte i Mar-a-Lago och med Donald Trump som ordförande med rätt att sitta kvar även efter att han avgått som president.

De grundande stadgarna anger uttryckligen att Donald J. Trump är ”inaugural Chairman” samtidigt som han också, separat, ska vara Förenta Staternas representant. Ordföranden, alltså Trump, ska utse en vice ordförande att efterträda honom. Men han kan ersättas som ordförande bara ”following voluntary resignation or as a result of incapacity”. Om något av detta inträffar övertas ordförandeskapet automatiskt av den ”designated successor” som Trump utsett på förhand.

Ordföranden ges vetorätt över det mesta. ”The Chairman shall have exclusive authority to create, modify, or dissolve subsidiary entities as necessary or appropriate to fulfill the Board of Peace´s mission.” Organisationens verkställande utskott utses av Trump. Beslut i det verkställande utskottet ”is subject to veto by the Chairman at any time”.

Möten bestäms av ordföranden. Vidare: ”The Chairman is the final authority regarding the meaning, interpretation, and application of this Charter”. Ordföranden har rätt att anta “resolutions or other directives…. to implement the Board of Peace´s mission.” Organisationen upplöses när ordföranden finner det lämpligt. Ordföranden, Trump, har att godkänna ”an official seal” för organisationen. Etcetera.

Konstruktionen bör resa allvarliga frågor i den amerikanska senaten, som enligt konstitutionen (Article II, Section 2) har att med två tredjedels majoritet godkänna ”Treaties”. Chartern för den nya organisationen talar genomgående om Donald Trump som individ, samtidigt som det är uppenbart att det är hans makt som president som förmår inbjudna statsöverhuvuden att skriva under avtalet. Att det handlar om stater, och därmed om en slags ”treaty” framgår redan av inledning, där det talas om ”a coalition of willing states”.

Stadgarnas ”preamble” anger behovet av ”a more nimble and effective international peace-building body”. Innebörden är tydlig: skapelsen har tillkommit för att FN inte fungerar. Om Trump får bestämma själv, blir det effektivare än i FN:s säkerhetsråd.

Under min tid på DN, beskrev jag själv FN som något av en ”diktatorernas fackförening”, särskilt när några av de värsta diktaturerna gavs ledamotskap och rentav ordförandeskap i FN:s organ för mänskliga rättigheter, liksom när Generalförsamlingen antog hatfulla resolutioner mot den enda demokratin i Mellanöstern, Israel. I FN:s säkerhetsråd har ju också Kina och Ryssland vetorätt.

Många med mig förde fram tanken att bygga en ny organisation för demokratier, möjligen inom ramen för FN.

Men Trumps nya skapelse är inte till för demokratier. Han har till och med inbjudit, och accepterat, Belarus – Putins lydstat och stenhårda diktatur – som medlem i organisationen.

Samtidigt förtalar Trump den organisation som finns för att hålla samman och värna de västliga demokratierna, nämligen Nato.

Det är självklart att Sverige som stat inte kan gå in i Trump´s ”Board of Peace”, givet stadgarnas utformning. Det vore att skriva under på Mar-a-Lago som världens centrum så länge Trump lever.