Skolstatistik för en kappvändare
05 december 2025
Kategorier
InläggREFLEKTION. Johan Britz, arbetsmarknadsminister och nyligen invald i Liberalernas partistyrelse, uttalar sig i en stor intervju i SvD även om partiets helomvändning i synen på friskolor. Han hävdar bland annat att existensen av aktiebolag i skolan ”har skapat en situation där alltför många elever drabbas av att deras kunskap inte sätts i främsta rummet”. Vidare: ”Om inte kvaliteten kan upprätthållas, då måste ju politiken agera.” ”Vetskapen om hur det ser ut har också blivit tydligare med tiden.” I duellen mot Jimmie Åkesson i Aktuellt onsdag kväll upprepade Magdalena Andersson påståendet att friskolor skulle ha sämre skolresultat. Det är nu ett tandemkör S/L i att förtala friskolor, med hjälp av falska påståenden.
Jag minns samtal med samme Johan Britz under valrörelsen 2022. Han var då ansvarig för politiska kontakter och opinionsbildning på Svenskt Näringsliv. Vi delade en oro för vart Liberalerna var på väg i sitt traditionella stöd för entreprenörskap och friskolor. Så vad är det då för evidens som fått det att gå upp ett ljus för Britz att han hade fel 2022?
Just 2022 genomfördes den internationella kunskapsmätningen PISA 2022, med särskild inriktning på matematik. Resultaten publicerades i slutet på 2023. De visade att svenska friskolor presterade så mycket bättre än kommunala skolor bland 15-åringar att skillnaden motsvarade ett helt års undervisning i grundskolan, med kontroll för skillnader i elevsammansättning. Resultaten i friskolor hade heller inte försämrats på grund av pandemin, till skillnad från i kommunala skolor. Heroiska insatser hade gjorts för att hålla skolorna i gång genom covidkrisen.
Senare kom också resultaten från TIMSS, det internationella testet i naturvetenskap. Ungefär samma resultat där. Båda dessa prov var externt rättade. Nyligen publicerade Skolverket resultaten från de nationella proven i årskurs 9 i grundskolan, genomförda våren 2025. I ämnet matematik fick friskoleelever i snitt 12,5 betygspoäng, kommunala elever 11,0. I ämnet engelska fick friskoleelever 16,8 poäng, kommunala elever 15,5. I ämnet svenska fick friskoleelever 13,9 poäng, kommunala elever 12,9 poäng. Ungefär åtta av tio friskoleelever går i skolor som drivs i verksamhetsformen aktiebolag.
Den största friskolan i grundskolan är Internationella Engelska Skolan, med 46 grundskolor och ca 30 000 elever. Den har toppbetygen C+ på nationella prov som främsta kvalitetsmått, dvs den andel elever som fått A, B eller C i betyg på en skala A-F. Så här såg de resultaten ut i jämförelse:
| Alla skolor i Sverige | IES-skolor | |
|---|---|---|
| Matematik | 33% | 48% |
| Engelska | 81% | 96% |
| Svenska | 51% | 63% |
Det är uppenbart att Johan Britz bytt position i synen på friskolor inte på grund av några nya fakta som ”blivit tydligare med tiden”, utan enbart för att han känner behov att följa sin partiledare, som anser att omsvängningen behövs för att öka partiets chanser att nå fyra procent i valet om nio månader. Det rör sig om valfeber, kamouflerad som omsorg om skolan och utövad via medvetna lögner om fakta.
”Kappvändare” är en alltför vänlig beteckning på arbetsmarknadsministern. Det rör sig om en fundamental avsaknad av åsiktsmässig integritet och karaktär.
Och ett parti som far som en heliumfylld ballong vart vinden för dagen än tar det är inte värt fortsatt förtroende.