REFLEKTION. Rosengårdsskolan i Malmö har vänt, sedan den gått in för ordning, tydliga strukturer och rutiner, lärarledda lektioner, närvarande vuxna också på raster och luncher, ”no excuse” för elevers sociala bakgrund och att alla medarbetare ska gå i samma riktning. Vuxna som står upp är nödvändigt för särskilt pojkar på högstadiet. Detta förmedlar Svenska Dagbladet i ett stort reportage. Chefredaktören Lisa Irenius lyfter fram reportaget, med tillägget att framgången inte förklaras av ”kepsförbud och mobilförbud”. Funktionen av detta tillägg är uppenbar: Läsarna ska inte få för sig att Engelska Skolan har haft rätt koncept i årtionden, trots att alla kan se att det är Barbara Bergströms ”Tough Love” det i grunden handlar om. I dagens debattklimat får inte en friskola vara föredömet.

Två kommentarer om den ängsliga formuleringen om kepsförbud och mobilförbud:

  1. Jo, det handlar också om kepsar om mobiler. I en pluggskola, med höga förväntningar på alla, måste fokus ligga på lärande och träning. Hela skoldagen måste vara fri från fingrande på mobiltelefoner, ty de splittrar uppmärksamheten, motverkar social träning och främjar mobbning. Nästan alla erkänner i dag detta, som Barbara har hävdat från första början. Och man klär sig för skolan som arbetsplats, om man vill att den ska uppfattas som arbetsplats. Det gäller även lärare. Då bär man inte ytterkläder inomhus. Vill man bygga en kultur är hela signalsystemet viktigt. För detta finns gedigen socialpsykologisk underbyggnad i ”The Broken Windows Theory”. Skolan ska också träna för vuxenlivet.
  2. Det är grovt felaktigt att ge intrycket att Engelska Skolans koncept skulle kunna reduceras till kepsförbud och mobilförbud. Dessa ingår i en helhet, väl grundad i forskning och sunt förnuft. Lärarledda lektioner, läxor för träning, punktlighet för god användning av lektionstiden, rutiner som att gå och inte springa i korridorer, regelbunden återkoppling om framsteg, social träning även på luncher och i korridorer, näringsrik och attraktiv skolmat, ”attention to details”, höga förväntningar på alla elever och inga ursäkter för social bakgrund, stark tro på att skolan i sig kan göra skillnad – det är några viktiga element.

I samma SvD skriver utbildningsministern att hon från England vill hämta hem konceptet med ”ordningsskolor”, som hon formulerar det. Personer bakom de nu så uppmärksammade ”no excuse”-skolorna i England tog mycket av sin inspiration från studiebesök på Engelska Skolan i Sverige för ett antal år sedan. Skolministern vill importera dem till Sverige, samtidigt som hon vill förbjuda den existerande Engelska Skolan i Sverige (som för övrigt ofta är lokaliserad till mindre privilegierade områden och där hälften av eleverna har utländsk bakgrund).

Konstig logik? Ja, det bör alla kunna se. Men man måste förstå att de nya Liberalernas logik inte handlar om skolan. Dess moral är inte högre än att den kan uttryckas med två ord: ”Fyra procent”.