Detta gör vår amerikanska stiftelse
13 september 2023
Kategorier
InläggREFLEKTION. Vänstertidskriften Expo har publicerat en illasinnad granskning av vår stiftelse ”The Hans and Barbara Bergstrom Foundation”. Den är skriven av en reporter med ungkommunistisk bakgrund. En del svallvågor har följt i medierna. Låt mig därför beskriva vad stiftelsen är och gör.
Stiftelsen upprättades 2013, för nu tio år sedan. Den har enligt sina staturer till uppgift att främja projekt för upplysning, forskning och utbildning baserade i Sverige. Den har gått in i några större sådana projekt, här listade i storleksordning:
- Ett tioårigt åtagande för att på Handelshögskolan i Stockholm bygga upp Sveriges ledande forskningscentrum kring ledarskap och excellens i skolan.
- Totalrenovering av Medicinska Föreningens lokaler på Karolinska Institutets campus i Stockholm, däribland aulan. Medicinska Föreningen spelar en viktig roll som samlingspunkt för medicinstuderande, kanske särskilt de som kommer från landsorten eller från andra länder.
- Forska!Sverige, som arbetar för att skapa bästa möjliga villkor i Sverige för medicinsk forskning och innovation. Jag tog initiativet till denna organisation för nu femton år sedan. Den har blivit samlingspunkten för universitet, sjukhus, patientorganisationer och andra inom vården som vill främja att Sverige ska ha en sjukvård och en medicinsk forskning i topp i världen. Dess konkreta analyser och förslag spelar en viktig roll för sjukvårds- och forskningsministrar.
- Konserthuset i Stockholm för ett program för att främja ungas musikutövning och musikintresse.
- Övrig skolforskning, genom stöd till forskare som Magnus Henrekson, Henrik Jordahl, Gabriel Heller-Sahlgren, Nima Sanandaji och Torkel Klingberg.
- Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, för ett årligt pris för ”Vetenskaplig journalistik”, nu på nionde året.
- Svensk-Tibetanska skol- och kulturföreningen, för dess verksamhet med skolor på landsbygden i Tibet samt för att bekosta universitetsutbildning för ett tiotal begåvade tibetanska ungdomar.
- Frisinnad Tidskrift för att säkerställa dess fortsatta utgivning som organ för svenskt frisinne.
- Nordvärmlands Fotbollsförening för dess ungdomsverksamhet och andra viktiga kulturvårdande insatser i min kära hembygd i Klarälvdalen.
Detta är de nio projekt för vilka vår stiftelse har gett betydande stöd.
Utöver detta har den gett marginella stöd till en mångfald av projekt. De har gällt tryckbidrag för att möjliggöra utgivning av böcker, på förlaget Fri Tanke, Inger Enkvist viktiga bok ”Kunskap i kris”, med flera. Vi stödjer föreningen Läsvärlden med dess program för lästräning i förskolan, tidskriften Drugnews för att följa forskning och politik kring alkohol och andra droger, projektet Film and Tell för en dokumentär om närpolisarbete, Orphei Drängars körverksamhet, stiftelsen Trygga Barnen för dess arbete för att skydda barn i alkoholpräglade familjer, Johan Wennströms forskning och kommande bok om ”Stay Behind”-organisationen under det kalla kriget, Georg och Eva Kleins stiftelse för stöd till unga forskare inom medicin, med mera.
Bland dessa mindre och avgränsade bidrag har också funnits några som syftat till att främja mångfald och bredd i det svenska medielandskapet. Ett är för Rebecca Uvell, som med sin blogg gör ett remarkabelt arbete för att ta fram fakta som inte kommer fram i etablerade medier. Detta mindre stöd samt tre andra som tillhör historien har föranlett Expo att tala om ”högerextremism”. Beteckningen är fullkomligt vilseledande. De tre är:
- Nättidningen Kvartal, där vi ingick i en krets under åren 2015-2019 som hjälpte till att etablera Kvartal som ett nytt och värdefullt forum, framförallt via dess avdelning för längre, kvalificerade essäer i samhällsfrågor. Kvartal är i dag en respekterad del av det svenska medielandskapet, också genom sin vetenskapsbevakning. Dess chefredaktör Jörgen Huitfeldt, med meriterad bakgrund från Sveriges Radios Eko-redaktion, rekryterades nyligen av DN som ny kolumnist på ledarsidan. Knappast ett uttryck för ”högerextremism”.
- Nätforumet ”Det Goda Samhället”, skapat av Patrik Engellau, som vi gav visst stöd till under åren 2018 och 2019. Dess syfte var att ge plats för professionella personer att skriva krönikor i viktiga samhällsfrågor. Trängseln är stor i de etablerade medierna, och ”Det Goda Samhället” tillhandahöll ytterligare en plats. Skribenter för ”Det Goda Samhället” är bland andra:
- Anders Leion, civilekonom och debattör med socialdemokratisk bakgrund
- Widar Andersson, chefredaktör för socialdemokratiska Folkbladet Östgöten
- Nils Lundgren, tidigare chefekonom Nordea och ledamot av Europaparlamentet
- Lorentz Lyttkens, doktor i sociologi och framstående
- Lena Adelsohn Liljeroth, f d kulturminister
- Krister Thelin, f d statssekreterare i justitiedepartementet och domare i människorättsmål i Haag
- Inger Enkvist, professor i Lund, författare till en rad tunga böcker om skolan
- Lennart Bengtsson, professor och Sveriges mest framstående klimatforskare
- Lotta Gröning, doktor i historia, socialdemokratisk redaktör, numera liberal
- Stefan Hedlund, professor i öststatsforskning
- Nils-Eric Sandberg, filosof, under många år ledarskribent på DNMerit Wager, medarbetare i SvD, under 14 år ombud för asylsökande
Om en sådan krets avfärdas som ”högerextremister”, har begreppet förlorat all mening.
- Jan Gillberg, som fick ett visst stöd år 2021 för att han skulle kunna organisera sitt enorma historiska arkiv samt förhoppningsvis skriva sina memoarer, i form av ett avslutande nummer av sin tidskrift DSM. Gillberg var en udda person i svensk borgerlighet. Men han hade en intressant bakgrund. Han var talskrivare för den legendariske högerledaren Jarl Hjalmarsson. Som ledande borgerlig ungdomspolitiker tog han initiativet till ”Utredningsbyrån för samhällsfrågor”, som för första gången genomförde gemensamma förberedelser på tjänstemannanivå för borgerligt regerande inför 1968 års val. ”Utredningsbyrån” var också en föregångare till Timbro. Gillberg var den förste i väst som tryckte Andrei Sacharovs ”Manifest”. Hans tidskrift var avvikande till höger i en tid när Sveriges översvämmades av tidskrifter till vänster. Men han var under sina friska år tillräckligt respekterad för att personer som Ingvar Carlsson och Assar Lindbeck skulle ställa upp på stora intervjuer av Gillberg för DSM
Jag kände Gillberg sedan årtionden. Kring 2014 drabbades han av en svår ögonsjukdom som med tiden gjorde honom blind och som också gjorde att han tappade greppet om tidskriften. Jag upphörde helt att medverka där från 2017. På ett mänskligt plan höll jag kontakt med honom under hans senare år, då han var mycket ensam och led av att ha svårt att läsa och skriva. Gillberg hade ett överdrivet sinne för konspirationsteorier, men saknade varje uns av rasism. Hans engagemang låg i att bekämpa Sovjetkommunismen. Han skrev kritiskt om ”mediavänstern”, en beteckning som han präglade. Han hade starka borgerliga idéer om individualiserade socialförsäkringar.
DSM är sedan länge nedlagd som tidskrift och i somras avled Jan Gillberg, en märklig personlighet av ett slag som också bör få finnas i ett öppet samhälle.
I sammanfattning: Barbara och jag vill tro att vår stiftelse gör en del gott för Sverige. Vi lever i en tid av mycket larm och hätskhet, hårda rubriker och personliga attacker. Det har länge gällt i USA, där vi bor, numera också i Sverige. Men vi känner oss som personer trygga med våra värderingar och bevekelsegrunder, som rymmer ett djupt mått av känsla för Sveriges fria och goda framtid.
Hans Bergström