REFLEKTION. Fördömandet i svenska medier av USA:s högsta domstol är unisont och dramatiskt, efter att domstolen upphävt prejudikatet Roe v Wade rörande aborträtt. Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson får det rentav till att ”Den amerikanska demokratin försvagas nu i rask takt”.

Såvitt jag har kunnat tolka uppfattningen i denna konstitutionella fråga, från ledarsidor till mängder av krönikörer, har den två innebörder:

  1. Höga jurister bör bestämma om abortlagstiftningen i en demokrati, inte de folkvalda politiska församlingarna efter debatt, utredning och prövning av värden.
  2. När juristerna beslutar, bör de kunna göra det utan någon grund i gällande författning eller lagstiftning. De ska helt enkelt kunna hitta på, utifrån egen uppfattning.

Omvandlat till svenska förhållanden innebär väl detta att svensk abortlagstiftning bör bestämmas av justitieråden i Högsta Domstolen.

Den fråga som nu avgjorts i USA är nämligen konstitutionell. Amerikanska Högsta Domstolen har inte tagit ställning till vilka regler som bör gälla framöver för abort. Den har sagt att detta är upp till delstaternas politiska församlingar.

Beslutet i HD rörande Roe v Wade 1973 hade ingen som helst grund i vare sig konstitutionen eller lagstiftningen. Det grundades bara i en tidsanda. En hänvisning skedde visserligen till det fjortonde författningstillägget, men var och en som läser detta finner att det inte har ett dugg att göra med abortfrågan, ja inte ens med frågan om personlig integritet som inte är nämnd i tillägget. Det fjortonde författningstillägget säger i sin första artikel att medborgare har rätt till ”due process of law”. Resten av tillägget handlar om valen till kongressen samt hanteringen av nationens skulder. Tillägget antogs av kongressen 1866 och ratificerades 1868, alltså efter det amerikanska inbördeskriget.

Enligt det tionde författningstillägget återgår nu frågan till delstaterna. Detta tillägg säger att uppgifter som inte tydligt i författningen getts till den federala nivån tillhör delstaterna eller folket. Men det står kongressen fritt att ta initiativ till ett författningstillägg som skulle införa ”reproduktiva rättigheter” i hela nationen. För sådana tillägg och ändringar finns en bestämd ordning i den amerikanska konstitutionen.

När en upprörd kolumnist angriper konstitutionen som ett ”1700-talsdokument” är det inte korrekt. Den författning som gäller är den som tillkom 1789 men med ändringar och tillägg gjorda senare. Författningen kan ändras, om det finns tillräckligt folkligt stöd för det. Rösträttsåldern i USA sänktes till exempel till 18 år genom författningstillägg 26, antaget och ratificerat 1971.

Beslutet i Högsta Domstolen går inte emot demokratin utan säger att också reglerna för abort bör beslutas via lag i de politiska församlingarna, inte av jurister utan stöd i lag. Det är anmärkningsvärt att en sådan position samstämmigt fördöms av den politiska och mediala eliten i Sverige.

Detta sagt som ett inlägg i den konstitutionella frågan, inte i abortfrågan.