REFLEKTION. Dramatiska moment är ibland förknippade med bilder som för alltid präglar föreställningen om vad som hände. Saigon 1975: America lämnar Vietnam i panik, med helikoptrar från ambassadens tak och desperata människor som söker komma med ombord. New York 9/11, 2001: Människor fångade i en brinnande skyskrapa låter sig falla handlöst mot marken i säker död.

Och nu Kabul 2021. Samma bilder av helikoptrar från den amerikanska ambassadens tak. Och lika skakande scener av desperata afghaner som klänger sig fast vid hjulen på amerikanska militärflygplan, för att sedan droppa mot marken i säker död.

”America is back”, har varit Joe Bidens stora budskap till den demokratiska världen som ny president. Kontrasten mot det som hänt i Kabul är förödande för budskapet. En stor majoritet av amerikaner tycker visserligen att det är dags för USA att dra sig ur Afghanistan, efter 20 års militär närvaro och gigantiska uppoffringar i både liv och pengar. Biden själv vet det, och står på sig utan vacklan om sitt beslut att lämna. Hans argument är ”America first”, ett bekant mantra även från hans föregångare. USA har inte ett säkerhetsintresse som motiverar insatsen, lyder tesen.

Den går nog i huvudsak fram i politiken hemmavid. Men utöver att lämnandet var extremt illa skött, finns det ytterligare två aspekter, kanske av större betydelse för världen än för den amerikanska väljarkåren.

Den ena rör vad Amerika representerar som dröm: ”freedom and opportunity”. För miljarder människor, däribland de afghanska kvinnorna, är den värdeförknippningen en ”soft power” för USA som Kina och Ryssland inte har en chans att matcha.

Den andra rör vad Amerikas ord är värt. Kan omvärlden lita på det? Trump skapade stor osäkerhet i Europa, huruvida USA i ett krisläge verkligen skulle stå bakom säkerhetsgarantierna inom NATO. Bidens agerande nu bidrar inte till att återställa det förlorade förtroendet. Det skedda noteras säkert även i Taiwan, Sydkorea och Japan.

”America is back”, sa Biden och vände ryggen åt kvinnofrigörelsen i den islamistiska världen. Den utgör inte ”amerikanskt säkerhetsintresse”.