REFLEKTION. I anslutning till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) sammankomst torsdag kväll överlämnades årets pris för ”Vetenskaplig journalistik – Hans Bergström-priset” till Lasse Wierup. Priset gavs för Wierups långa, gedigna och av stor integritet präglade journalistik kring gängkriminaliteten.

Under de första fem månaderna 2022 förekom 168 skjutningar i Sverige, enligt Polismyndighetens statistik. Dessa månader rymde 151 dagar. Det innebär mer än en skjutning med avsikt att skada andra människor varje dag, under fem månader! ”En redan mörk situation har utvecklats i katastrofal riktning”, konstaterade Aftonbladet.

Antalet dödade i skjutningar hittills i år är dubbelt så högt som snittet för de tidigare fem åren.

Den svenska utvecklingen avviker helt från andra europeiska länder. Den är hemmagjord.

”Hur har det blivit så här i Sverige?”, frågade jag Wierup under vårt prissamtal på IVA. Som författare till den djupt grävande boken ”Gangsterparadiset” vet han mer om bakgrunden än kanske någon annan.

Wierups huvudsvar var att när rättsstaten abdikerade, skapades ett utrymme som andra tog. I utanförskapsområden där föräldrar med utländsk bakgrund tappat kontrollen över sina barn, fungerade inte heller rättsstaten. Andra krafter fick växa, med droger, snabba pengar och gängtillhörighetens kamp om heder, tillhörighet och hämnd.

Att rättsstaten inte fungerat är uppenbart. 80 procent av dödsskjutningarna leder inte till fällande dom, enligt Wierup mest på grund av polisens oförmåga. Antalet poliser är lägre i dag än år 2020, och i Stockholm mer än 100 färre än 2016. Medan Tyskland och Frankrike har 300 poliser eller mer per hundra tusen invånare, ligger Sverige på 200, utan växt i realiteten. Bristen på fängelseplatser är så stor att dömda får gå fria i fyra månader i snitt, innan de sätts att avtjäna sina straff. Inte sällan begår de nya brott i fri väntan på verkställighet av en dom. Klanbrottsligheten, byggd på familjesammanhållning, äter sig kvar permanent, enligt poliser i Göteborg. På Kumla kunde en dömd fortsätta sköta hela sitt gangsterimperium via fängelsets telefon.

Under tiden har ansvariga politiker förklarat läget ”oacceptabelt”. Ord utan verkan, som uttrycker handfallenhet och inte förmåga.

1 200 av gängmedlemmarna bedöms vara under 18 år. En ny, hård mentalitet av total brist på respekt för auktoriteter som polis och lärare tränger in också i svensk skola. Förtvivlade, kämpande rektorer gör vad de kan, men stödet från polis och stat är ofta obefintligt. Många barn i små lägenheter driver pojkarna ut på gatan. Kvinnofrigörelsen har inte nått stora områden i Sverige.

Trots starka ord från statsråd de senaste åren, tyder inget på att rättsstaten håller på att återta mark. Stora delar av Sverige är ockuperat, inte av främmande makt utan av inre krafter som håller områden dit polis, socialtjänst, ambulanspersonal och skola inte når. Läget är betydligt värre än vad det beskrivs. Desinformation om den svenska staten, om barnarov etc, sprids på ett farligt sätt i muslimskt dominerade enklaver, förklarade Mikael Tofvesson från Myndigheten för psykologiskt försvar på IVA-seminariet.

Lasse Wierup har gått vidare från DN till Dagens Industri, och kommer nu att ägna sig mer åt typer av brottslighet som inverkar på näringslivet.

När vi från Globaliseringsrådet 2009 analyserade frågor kring Sveriges konkurrenskraft, konstaterade vi att den numera handlar om alla delar av det som gör ett land attraktivt. För framgång krävs att företag lyckas rekrytera talang och kompetens på en global marknad av individuell rörlighet. Sådant som fin natur, barnvänligt samhälle, god sjukvård, bra skolor spelar stor roll för familjers villighet att flytta till svenska miljöer. Det mest basala för bedömningen rör graden av säkerhet i ett land. Sverige hade mycket gott rykte för att vara ett tryggt land att leva i, ett land med ordning och en fungerande stat. Detta rykte är under stark press. Det får återverkningar, även för näringslivet och därmed allas välstånd.